Blogginlägg —
Personlighetstest engagerar!
Tack för det stora gensvaret på min förra text om personlighetstest, vetenskap och det som jag vill kalla psychobusiness. Det märks att frågan engagerar många, allt från forskare, psykologer och HR-personer till människor som själva exponerats för tveksamma metoder i arbetslivet.
Men en sak fortsätter att fascinera mig. Hur kan det gång på gång avslöjas att arbetsgivare, inte minst inom offentlig sektor, köpt in pseudopsykologiska tester, modeller och konsulttjänster trots att kritiken mot dem ofta är extremt lätt att hitta? I många fall räcker det med några minuters googling för att hitta omfattande kritik, avsaknad av forskning eller rena varningssignaler kring metoderna.
En del av förklaringen tror jag ligger i vår starka längtan efter enkla svar på komplexa frågor. Rekrytering, ledarskap, konflikter och organisationskultur är svårt. Det finns inga snabba lösningar. Men många aktörer inom psychobusiness säljer just det: tydlighet, enkelhet och snabba resultat, och de är ofta väldigt skickliga på det.
Det handlar sällan om rena bluffmakare i klassisk mening. Tvärtom är förpackningen ofta professionell och imponerande. Det används vetenskapligt klingande begrepp, avancerade modeller, certifieringar och referenser till forskning som ibland är irrelevanta, feltolkade eller kraftigt överdrivna. Man renommésnyltar på akademiska titlar och skapar associationer till psykologi och vetenskap utan att egentligen leva upp till de krav som borde ställas.
Det är därför jag tycker att man ska vara försiktig med att skambelägga enskilda chefer eller upphandlare som fattar de här besluten. Många blir helt enkelt skickligt bearbetade av säljare som vet exakt hur produkten ska presenteras för att framstå som modern, effektiv och evidensbaserad.
Men just därför behöver vi också börja ställa högre krav. Om tester, modeller och konsulttjänster ska påverka beslut om människor, arbetsmiljö och organisationer, och dessutom finansieras med skattemedel, då måste de tåla samma kritiska granskning som vi kräver inom andra områden. Men då måste också någon göra denna granskning och där ligger ansvaret på de som avser köpa dessa tjänster.
Det är dags att börja ställa de krav på dessa tjänster och produkter som Sverige och dess skattebetalare faktiskt förtjänar.