DEBATTARTIKEL - Det krävs ett nytänk vid personbedömning för säkerhetsyrken.

Det fruktansvärda flyghaveriet i franska Alperna reser frågeställningar kring hur samhället i olika sammanhang i förtid kan identifiera sårbarhetsfaktorer hos, eller runt, individer som potentiellt kan utsätta andra människor, eller samhället i stort, för stor skada.

Vid rekrytering- och urvalsbedömningar till s k säkerhetsyrken ligger traditionellt fokus mer eller mindre enbart på rigorösa urvals- och prövningsmetoder. Dessa engångstestningar innehåller ofta olika former av personlighetstester, kognitiva tester i syfte att bedöma stresshanteringsförmåga och en anamnes och bedömning av det för stunden rådande psykiska tillståndet. Detta är ett föråldrat synsätt på personbedömning som hela säkerhetsbranschen bör lämna.

Säkerhetsavdelningar i organisationer bör alltid ha uppfattningen att just säkerhetsperspektivet på individnivå är färskvara och en kontinuerlig process som måste följas upp över tid. Att en person genom kompetensmässiga, medicinska och psykologiska urvalsmetoder en gång bedömts lämplig för en viss tjänst betyder ingalunda att detta är skrivet i sten och gäller över tid.

Ett fullödigt säkerhetsperspektiv utgörs dessutom inte enbart av medicinska och psykologiska faktorer, utan även av de beroendeförhållanden och påverkande omgivningsfaktorer en person för tillfället befinner sig i. Sådant kan vara missbruksbeteenden, vandel och vanor som den enskilde inte vill ska komma till omgivningens kännedom, ekonomiska trångmål och känslomässiga relationer som kan göra vederbörande sårbar och utsatt för osund påverkan i olika avseenden. Sådana faktorer utreds genom systematiska intervjuer, vilket parallellt med psykologisk och medicinsk monitorering borde vara ett regelbundet återkommande inslag av exempelvis piloter under hela karriären.

På detta sätt kommer man också bort från att som idag ofta felaktigt identifiera ”psykisk ohälsa” som den största, eller enda, riskfaktorn hos en individ i ett säkerhetsyrke. I själva verket är psykisk ohälsa inte sällan ett resultat av andra faktorer som belastar individen och som kan utlösa händelser liknande flyghaveriet i alperna. Genom att identifiera sårbarhet för andra påverkansfaktorer kan man sannolikt förebygga tragedier i större utsträckning än idag, under förutsättning att en kontinuerlig monitorering görs. Att media dessutom gör sitt till att stämpla alla som lider av någon form av psykisk ohälsa som potentiellt farligt är heller inte till hjälp för att förstå vilka faktorer som kan bidra till beteenden som är farliga för andra.

Att som idag lita till kollegial bevakning och rapportering mellan anställda när det gäller den enskildes funktionsförmåga i tjänsten är en bristfällig metod, då det vid upprepade tillfällen snarare framkommer att yrkesgruppen kan tendera att hålla varandra om ryggen, snarare än att vid behov vända sig till den interna säkerhetsavdelningen. Det krävs att objektiva funktioner ges möjlighet till den typ av monitorering som krävs för att minimera risker. 

Att helgardera sig från att individers urspårningstendenser skapar tragedier är inte möjligt. Men genom att använda professionella metoder och kontinuerlig monitorering, med ett vidgat perspektiv på vad som utgör risker, kan potentiella hot minimeras.

Det krävs nu ett samlat grepp kring hur personer i säkerhetsyrken ska kunna testas och utvärderas löpande för att minska risken för tragedier i framtiden. Som vi ser det ligger ansvaret på hela samhället, men vi uppmanar Regeringen att ge Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap uppgiften, att tillsammans med företrädare för berörda branschorganisationer samt expertis inom personbedömning, utreda och komma med förslag till rekommendationer och/eller lagstiftning.

Mattias Lundberg, Leg Psykolog, Docent i Psykologi

Michael Catenacci, Leg. Psykolog

Mattias Lundberg och Michael Catenacci är legitimerade psykologer med lång erfarenhet av, och kunskap kring, personbedömning av personer, inte minst inom s k säkerhetsyrken.

______________________________________

Denna debattartikel kan får publiceras som debattartikel på debattsida/motsvarande. Om artikelns innehåll av utrymmesskäl behöver kortas bör detta korresponderas med författarna.

För mer information, kontakta:

Mattias Lundberg, 070-3154078, mattias@aplato.se