Den viktiga återhämtningen

Så tog den intensiva perioden slut för den här gången. Och en ny tar vid. Efter en fantastisk tid med flera utbildningar, kurser och seminarier, som jag hållit i mindfulness, neuroledarskap och mental ergonomi, är det förstås massor att göra för att gå vidare. Utveckling, införsäljning, fakturaavstämning, nya kontakter som ska tas och så vidare och så vidare i all oändlighet. Jag ser massor av möjligheter och tycker förstås att det är fantastiskt roligt att jag fått så mycket lovord och positiv respons på de aktiviteter jag genomfört.

Jag börjar med att välja pausens sköna verkan. Känner mig mycket glad, sliten och trött och behöver ladda om. Inser att mina pannlober (de jag berättar så mycket om på utbildningar och seminarier) har fått jobba riktigt hårt i allt nyskapande och genomförande. De skriker efter vila och jag lyssnar. Jag vill ju att de ska tjäna mig på bästa sätt igen framöver.

Detta är den lärdom jag själv gjort den hårda vägen och som kanske och troligtvis hjälper mig att så lätt ta till mig den fantastiska kunskap vi nu ha kring hur hjärnan fungerar som bäst i det mentala prestationssamhälle vi har idag. Det är ju framför allt skallen som ska orka nuförtiden. Visst använder många kroppen i sitt dagliga värv och den behöver vi vårda och vörda. Det mår även hjärnan bra av. Men i det stora hela är det hjärnan som ska leverera på topp ofta och mycket. Och vi har enorma resurser. Men inte obegränsade. Om vi lär oss lite mer om hur vi hushåller med det arbetsminne vi har, hur vi kan ladda för ökad mental kapacitet och hur stress och press påverkar hjärnan känslomässigt skulle vi kunna prestera så mycket bättre OCH må gott under tiden. Till glädje för alla.

Hjärnan är fantastisk och vi får nya hjärnceller varje dag som behöver arbeta för att de ska utvecklas och stanna kvar. Och för att orka med hela processen behöver hjärnan vila. Annars får den låna resurser från immunförsvaret och gissa vad som händer då…?

Jag erkänner, jag tog ut lite för mycket av mitt mentala kapital under en kort tid. Jag blev både allergisk, förkyld och oerhört trött. Nu vilar jag gärna hjärnan – och kroppen. Kommer snart tillbaka med nya utbildningar och seminarier. Det här är viktigt och jag vill vara en del i det skifte vi står inför. Det skifte där vi börjar inse att vi inte är gränslösa med outtömliga resurser. Utan utvecklingsbara med ständigt förnyade resurser – när vi får växa i balans.

Vilande hälsningar
Anneli
www.agodman.se