Gymnasielärare minskade vardagsstressen med Mental Ergonomi

På frågan "Vad tycker du var särskilt bra med utbildningen?" svarar några som följer:
"Att Anneli var väldigt påläst på sitt ämne, vilket ökar trovärdigheten och
minskar flummigheten. Bra material som kompletterade föreläsningarna...."

"Att få verktyg för att hantera stress i vardagen. Intressant att få veta hur
hjärnan fungerar och hur man kan påverka tankar o. d."

"Att bli uppmärksam på hur hjärnan fungerar vid stress och på mitt eget
beteende."

"Hjärnans mysterium."

Mental Ergonomi bygger på neurovetenskaplig forskning och lär ut hur vi kan arbeta med istället för mot hjärnan och orka att prestera bra även i hög arbetsbelastning utan de negativa effekterna av stress. Då mår vi också bättre, både på kort och lång sikt. Bland annat får deltagarna insikt i hjärnans behov av riktad uppmärksamhet och i hjärnans sociala betingelser som påverkar vårt förhållningssätt till kollegor och andra i omgivningen. Med mindre fokus på sociala "besvär" blir det mer tid och kraft för att lösa de arbetsuppgifter vi har.
   Under workshoparna fick deltagarna tid för teoretiskt genomgång, övningar, reflektion och samtal. Allt i små effektiva doser. Det är inget quick-fix i sig att förändra sina tankar om stress och skapa ett nytt arbetsklimat men det viktiga är att de första stegen tas mot förändringen. Hjärnan mår också gott av att få förändring serverad i små portioner och hinna utveckla nya "hjärnvägar" för kunskapen att färdas på.
   Det är fantastiskt att se att 94,7% tycker att utbildningen var lärorik och gav eller påminde om bra verktyg och att samtliga som använde verktygen fick önskad effekt, dvs ökad förmåga att hantera vardagsstressen.
   Det är intressant att notera att några av de som bara använde verktygen i "ganska hög utsträckning" påverkade sin förmåga att hantera vardagsstress "i hög utsträckning". Det stärker tesen om att lite gör mycket. 
   Det är föga förvånande att konstatera att de som inte använde verktygen inte heller upplevde någon förändring i förmågan att hantera vardagsstress i någon hög utsträckning.
   Det är naturligtvis önskvärt att bidra till förändring hos samtliga när en utbildning genomförs. Men att 47,4% upplever en ökad förmåga att hantera vardagsstressen får ses som ett väldigt gott resultat. Den gruppens fortsatta agerande kommer med stor sannolikhet att "spilla över" på resten i gruppen på sikt. Förutsatt att de fortsätter att använda sin nya kunskap och håller den vid liv i lärarlaget genom samtal, reflektioner och diskussioner.
   Framöver planeras nu en fortsatt satsning på ytterligare lärare på skolan. Och Anneli Godmans förhoppning är att fler skolor och företag upptäcker fördelarna med Mental Ergonomi. Ett sätt att arbeta med hjärnan istället för mot och tjäna både energi, tid och pengar.
   Naturligtvis löser inte Mental Ergonomi problem med dålig arbetsplanering med alltför hög arbetsbelastning och oklok ledning. Men kloka ledare, som förstår vikten av en mentalt ergonomisk arbetsplats får mångfalt igen av sig själva och sina medarbetare även under press, det vittnat erfarenheterna om. Att arbeta under press är en verklighet vi behöver förlika oss med i dagens arbetsliv när inflödet är stort och uppgifterna många för de flesta. Pressen behöver dock inte ha negativa effekter varken på prestation eller välmående om den hanteras rätt. Hjärnan är fantastik om än inte gränslös. Den behöver vår medvetna hjälp i det flödande samhälle vi skapat.
  

Anneli Godman
Mental Ergonomi
www.agodman.se

OBS! Bilden är tagen i ett annat sammanhang.