This web page requires JavaScript to be enabled.

JavaScript is an object-oriented computer programming language commonly used to create interactive effects within web browsers.

How to enable JavaScript?

Magdelena Fager Lindgren, HR-utvecklare Mimer

Blogginlägg -

Det räcker inte med friskvårdsbidrag och fri frukt!

Som arbetsgivare har man ett stort ansvar för att medarbetarna ska må bra på jobbet och idag är det många företag som erbjuder sina anställda olika typer av förmåner som syftar till att vara just hälsofrämjande. Det kan vara allt från friskvårdsbidrag, massage, sluta-röka-kurser och viktminskningsprogram till mindre insatser såsom fri frukt på jobbet. I de bästa fallen finns det individanpassade insatser, men det är långt ifrån alla arbetsgivare som erbjuder det. 


Man kan fråga sig hur företag följer upp de olika friskvårdsinsatserna som de erbjuder till sina medarbetare? Jag tänker både på hur de nyttjas och vilken effekt de ger. Sätter företag upp hälsomål för sina medarbetare som de följer upp kontinuerligt, eller är exempelvis friskvårdsbidraget bara något som presenteras som en förmån vid anställningstillfället för att sen aldrig följas upp om det nyttjas eller inte? Jag lyssnade nyligen på ett seminarium där man menade att det endast är 40 procent av företagen i Europa som har någon typ av hälsostrategi med insatser för sina medarbetare, och av de 40 procenten är det endast 13 procent som följer upp effekterna av insatserna. Vad är egentligen vitsen med att ha en strategi om man inte avser att följa upp den? 


Idag erbjuder nästan hälften av alla företag i Sverige friskvårdsbidrag till sina anställda i hopp om att få en friskare medarbetarskara. Det har dock visat sig att det är många medarbetare som struntar i att använda sitt friskvårdsbidrag. Det är hela 47 procent av männen och 28 procent av kvinnorna som aldrig tar ut sina friskvårdsbidrag enligt en undersökning som SIFO lät göra för ett par år sen.

Om en arbetsgivare är seriös och verkligen månar om sina medarbetares hälsa, och dessutom vill uppnå positiva resultat av en hälsofrämjande insats, anser jag att man behöver följa upp resultaten av insatserna på ett systematiskt och strukturerat sätt. Kanske borde företag rentav presentera ett hälsobokslut varje år, precis som ett vanligt årsbokslut, men som istället redovisar sjukfrånvaro, investerade kronor i hälsofrämjande insatser per medarbetare, effekter av insatser och så vidare. Att presentera ett hälsobokslut och visa att man som arbetsgivare verkligen tycker det är viktigt med medarbetarnas hälsa är också stärkande för arbetsgivarvarumärket. 


Att det finns flera positiva sidor med hälsofrämjande insatser på arbetsplatser råder det inga tvivel om. En är att medarbetarna förhoppningsvis blir friskare, vilket gynnar den enskilde. En annan är att företagen som satsar på det med stor sannolikhet kommer leverera bättre resultat. Företag tjänar kort och gott pengar på att få friskare medarbetare. 


När man pratar hälsoekonomi brukar man säga att en sjukskriven medarbetare beräknas kosta 10 procent av sin månadslön per sjukdag enligt Johansson och Johrén (2017). Det innebär alltså att om en arbetsgivare lyckas sänka sjukfrånvaron med totalt 10 dagar per år på ett företag tjänar man in en hel månadslön. Det är inte illa! I genomsnitt ligger antalet sjukdagar/anställd inom kommun och landsting på nästan 11 dagar/år (sjukfrånvaro på 4,2 procent) enligt Arbetsgivarverket 2018. För en arbetsplats med 20 anställda blir den totala årliga kostnaden för detta 761 200 kr baserat på en månadslön om 34 600 kr (vilket är snittmånadslönen i Sverige 2018 enligt SCB). 


På Mimer startade vi 2017 en omskriven friskvårdssatsning där medarbetarna får tillbaka 20 procent av tränad tid i ledig tid, upp till 3 timmar i veckan. Vi kan alltså träna oss till 36 minuters ledighet per vecka, vilket blir 31,2 timmar på ett år. Vi gjorde det då i övertygelsen att det skulle förbättra medarbetarna hälsa, men också att det skulle vara gynnsamt rent ekonomiskt för Mimer. Och det blev det! Första året sänkte vi vår sjukfrånvaro med 30 procent (från 12,5 dagar till 8,7 dagar per anställd/år). Totalt tjänade vi in drygt 1 900 000 kronor i minskad sjukskrivning om vi räknar att en sjukskrivningsdag motsvarar 10 procent av månadslönen. Kostnaden för den extra ledigheten medarbetarna hade tränat sig till, som totalt var 990 timmar, uppgick till drygt 200 000 kronor. Vi fick friskare medarbetare och blev ett lönsammare företag för att vi vågade satsa på hälsofrämjande insatser och visade att vi tycker medarbetarnas hälsa är viktigt. 


Förutom att vi har som mål att 70 procent av våra medarbetare ska nyttja vår friskvårdsinsats varje år, mäter vi årligen på ett antal andra hälsomål och hälsofrämjande insatser som vi erbjuder till våra medarbetare. Vi gör det för att vi vet att medarbetarna är vår viktigaste resurs. Utan dem är vi inget Mimer längre och utan dem är vi inte Sveriges 6:e bästa arbetsplats. Vi gör det också för att vi vet att det behövs individanpassade hälsofrämjande insatser för att få friska medarbetare, det räcker inte med friskvårdsbidrag och frukt!

/Magdalena Fager Lindgren, HR-utvecklare Mimer

Ämnen

Taggar

Regioner


Mimer är Västerås största hyresvärd med ett brett utbud av hyreslägenheter där alla Västeråsare kan känna sig hemma. Vi erbjuder trygga, trivsamma bostäder och bostadsområden, ett bekymmersfritt boende med hög kvalitet utan ekonomisk risk. Det ger tid och utrymme för annat i livet. En bra dag börjar hemma, brukar vi säga. Besök gärna vår webb www.mimer.nuVåra nyheter skickas ut till medielistor som i vissa fall innehåller personuppgifter. Läs gärna hur vi hanterar dessa uppgifter på www.mimer.nu/personuppgifter

Presskontakt

Relaterade nyheter