Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Boendemiljö och socialt klimat präglar riskförståelse

Normer, värderingar och boendemiljö avgör hur ungdomar förhåller sig till risker i vardagen. Olika ungdomar uppfattar samma risker som allvarliga, men förståelsen av riskerna varierar. Forskaren Erika Wall introducerar i sin avhandling begreppet riskförståelse, som beskriver hur en individ skapar sin personliga förståelse för olika risker.

– I tidigare riskforskning har man tittat på om risker uppfattas som allvarliga eller inte. Man har i lägre utsträckning undersökt hur individen skapar förståelse för de olika riskerna och därigenom värderar dem, säger Erika Wall.

I sin avhandling visar hon att förståelsen av risker kan relateras till det rumsliga och sociala sammanhang en person befinner sig i.

– Sociala sammanhang handlar till exempel om vilket socialt klimat som karaktäriserar det samhälle man lever i. Rumsliga sammanhang kan vara allt från natur och klimat till stadsplanering och infrastruktur.

I avhandlingen Riskförståelse: teoretiska och empiriska perspektiv kombinerar Erika Wall olika metoder för att skapa förståelse för främst ungdomars syn på risker.

Hon har använt ungdomar och risker i trafiken som empiriska exempel. Tidigare sociologisk riskforskning har sällan haft trafikmiljön i fokus, vilket gör resultaten särskilt intressanta. Även resultaten om ungdomars förhållningssätt till risk är viktiga. Tidigare har man framförallt studerat riskbeteenden relaterade till exempelvis droganvändning eller sexuella relationer.

– Det är ovanligt att studera hur vanliga ungdomar förhåller sig till vanligt förekommande risker i vardagen. Resultaten visar att man måste titta på sociala relationer i ungdomarnas livsmiljö när man arbetar med att minska olycksriskerna, säger Erika Wall.

Ett viktigt bidrag till riskforskningen är Erika Walls introduktion av begreppet riskförståelse. Styrkan är att det lyfter fram hur sociala och rumsliga sammanhang påverkar hur individen förhåller sig till risk. Detta kan vara till nytta i framtida forskning, som syftar till att minska olycksrisker i vardagslivet. 

Erika Wall ingår i Mittuniversitetets forskargrupp KRIHS (Kris och risk i det heterogena samhället). Hon disputerar den 23 april inom ämnet sociologi.

Frågor kan ställas till:

Erika Wall,
063-16 55 92, 070-693 28 12,
e-post: erika.wall@miun.se

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Regionala miljoner till risk- och krisforskning

    Mittregionen i Sverige stärker samarbetet inom risk- och krisområdet. Syftet är att bygga ett nationellt ledande forskningscenter vid Mittuniversitetet som skall bli en motor för de många företag och organisationer som redan finns i branschen.

  • Kriser sätter ledarskap på prov

    Risk- och krishantering ställs hela tiden inför utmaningar kring organisering och ledarskap. Ett tydligt exempel är den nya influensan och risken för pandemi. Det gäller både preventivt och i akuta händelser.

  • Forskning om risk och krishantering stärks vid Mittuniversitetet

    2006-09-26, Lars Aronsson, forskningsinformatör Tel: 063-16 53 36, fax: 063-16 54 54, mobil: 070-516 53 36, e-post: lars.aronsson@miun.se Forskargruppen Kris och risk i det heterogena samhället (KRIHS), är en av åtta forskningsmiljöer i Sverige som under de kommande tre åren får ekonomiskt stöd av Krisberedskapsmyndigheten. Syftet är att stärka och vidareutveckla Mittuniversitetets forskni

  • Forskning i kriskommunikation vid Mittuniversitetet

    Efter den senaste tidens kriser satsas nu på forskning för bättre krisberedskap. En av de forskare som fått pengar för detta är Anna Olofsson, sociolog i Östersund. - Ja, det här blir spännande och roligt! Jag kommer att forska i två år mer eller mindre på heltid om kriskommunikation utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Det innebär att jag kommer att studera hur invandrare upplever behov av