En forskargrupp, ledd av professor Lars Nord vid Mittuniversitetets forskningscentrum DEMICOM, har fått 5,8 miljoner kronor ur regeringens särskilda anslag för krisberedskap. Under åren 2013-2015 granskas hur den nya digitala mediemiljön påverkar kommunikationsmönster i samband med samhälleliga kriser och ytterst förtroendet för samhällets institutioner och för demokratin.
Förändringar i innehållet i svensk dagspress de senaste årtiondena beror snarare på en professionalisering av yrket än kommersialisering. Det menar Ingela Wadbring, professor och medieforskare vid Mittuniversitetet. Och tvärtemot mångas uppfattning är personcentreringen i dagens journalistik mindre än på 1960-talet.
Utbyggnaden av digitala medier i Sverige har skapat nya möjligheter för interaktivitet och medborgarnas deltagande. Samtidigt har digitaliseringen bidragit till att andelen sensationsjournalistik ökat. Fortfarande är dock kvaliteten i nyhetsförmedlingen generellt sett hög. Det visar en ny studie som Lars Nord, Mittuniversitetet, har gjort.
Svenska myndigheter drog viktiga lärdomar av finanskrisen 2008 och har gjort stora förändringar i kommunikationsarbetet sedan dess. Under det mest akuta skedet av finanskrisen fanns dock flera brister i myndigheternas kommunikation. Det visar Mittuniversitetets forskare i en ny studie.
En ny internationell undersökning visar att svenska nyhetsmedier väl klarar de grundläggande demokratimålen när det gäller information, granskning och debatt. I jämförelse med nio andra demokratiska stater hamnar Sverige i topp när dessa mål undersöks.
Jesper Strömbäck, professor i politisk kommunikation och journalistik vid Mittuniversitetet, har fått ett nytt internationellt toppuppdrag. Förra veckan valdes han till vice ordförande för sektionen för politisk kommunikation inom International Communication Association, vilket är världens främsta organisation för forskare inom medie- och kommunikationsvetenskap.
