Hundratals kameraansökningar för sjukhus och vårdcentraler förbereds i Region Stockholm

Nu förbereds över två hundra ansökningar för kameror i och runt flera av Region Stockholms akutsjukhus, närakuter och vårdcentraler. Syftet är att öka tryggheten för medarbetare och patienter. Risken för avslag är dock stor då lagstiftningen gör det svårt för sjukvården att använda kameror. Tillståndsplikten för kamerabevakning i sjukvården måste därför slopas.

- När otryggheten tar ett steg framåt kan inte säkerheten på våra sjukhus ta ett steg tillbaka. Regeringen måste ta bort tillståndsplikten och möjliggöra för oss att sätta upp kameror där vi ser att det finns ett behov, säger Irene Svenonius (M), regionstyrelsens ordförande Region Stockholm. 

- Ingen ska vara rädd för att åka till akuten. Ingen ska heller vara rädd att arbeta på akuten. I Region Stockholm använder vi därför alla de verktyg som vi förfogar över och som lagen tillåter. Men, de åtgärder vi sätter in kan i bästa fall bidra till att bota symptomen som skapas av ett otryggare samhälle, vi kan inte på egen hand få bort roten till problemen. Regeringen måste därför göra sitt och förändra lagstiftningen, säger Irene Svenonius (M). 

- Det behövs också fler poliser med högre löner, höjda straff för de som ger sig på sjukvårdens medarbetare och en lagändring så att sjukhusen kan använda sig av larmbågar vid särskilda händelser för att hålla vapen och andra livsfarliga föremål utanför och slopad tillståndsplikt för kamerabevakning i sjukvården. Allt detta borde vara prioriterade områden för den nya regeringen, säger Irene Svenonius (M).

Fakta
Kameraansökningarna förbereds på Södertälje sjukhus, Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset och SLSO som innefattar vårdcentraler och närakuter. Ansökningarna kommer successivt att lämnas in till datainspektionen under de kommande månaderna. Totalt handlar det om ett par hundra kameror.

Forskning visar att trygghetskameror både ökar den upplevda tryggheten och minskar brottsligheten. Forskning visar till exempel att brottsligheten i tunnelbanan minskat med 25 procent sedan trygghetskameror infördes. Enligt en undersökning från SCB är 9 av 10 stockholmare positiva till trygghetskameror runt offentliga miljöer.Terrordådet vid Drottninggatan 2017 uppklarades till stor del tack vare tunnelbanans trygghetskameror.

De senaste årens skjutningar har aktualiserat frågan om trygghetskameror även i hälso- och sjukvården, i hela kollektivtrafiken samt andra samhällsbärande funktioner. 11 procent av medarbetarna som svarat på Region Stockholms medarbetarundersökning anger att de utsatts för hot och/eller våld, vilket motsvarar cirka 3 500 personer. Av de som utsatts anger 87 procent att det var en extern person.