Ulla Hamiltons inledningsanförande i budgetfullmäktiges trafik- och infrastrukturdebatt 24 november 2010

Trafik- och arbetsmarknadsroteln, Stockholms stad
Ulla Hamilton, trafik- och arbetsmarknadsborgarråd

BUDGETFULLMÄKTIGE STOCKHOLMS STAD DEN 24-25 NOVEMBER

ULLA HAMILTONS INLEDNINGSANFÖRANDE I TRAFIK- OCH INFRASTRUKTURDEBATTEN

Det talade ordet gäller

Vikten av en väl fungerande infrastrukturs betydelse för näringslivet, stockholmarna och därmed Stockholm, kan inte nog understrykas. Stockholm har hittills haft en god förmåga att kombinera en växande stad med en minskad miljöpåverkan och det är viktigt att det arbetet fortsätter.

Det infrastrukturpaket som finns i länsplanen som tagits fram under ledning av landshövdingen är oerhört viktigt att förverkliga och det lägger vi ner mycket arbete på, bl a genom medfinansiering av flera av projekten i planen. Vi ser också fram emot ett första spadtag på Förbifaren och hoppas att det kommer snart. Arbetet med att få bort flaskhalsar i trafiken måste också fortsätta. Framkomlighet i trafiken är en viktig konkurrenskraftsfråga gentemot näringslivet.

Alla känner väl till att stadens gatunät är hårt belastat. En växande stad måste ha en strategi för hur dessa gatunät ska användas. Därför har trafikkontoret fått i uppdrag att, tillsammans med bl a SL, ta fram en plan för hur stadens gator ska användas framöver när det gäller leveranstrafik, spårtrafik, busstrafik, cykelstråk privatbilism och gående. Huvudstråk för utryckningsfordon är givetvis också en viktig del i detta arbete. Detta arbete ska givetvis kopplas ihop med målet ökad framkomlighet och det viktiga löpande trafiksäkerhetsarbetet. Näringslivets transportbehov måste också beaktas i detta arbete.

Det är lätt att glömma bort att det finns ett stort behov av underhåll, att reinvestera i den befintliga infrastrukturen. Trafikkontoret har under den förra mandatperioden tagit fram en strategi för just detta och det är glädjande att det avsätts pengar i budgeten för just reinvesteringsinsatser. I budgeten understryks också vikten av att stadens olika delar blir än bättre på att i planeringsarbetet beakta kommande drift och underhållskostnader i infrastrukturen, Det handlar framförallt om ett närmare samarbete mellan exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret. Rätt genomfört innebär detta att staden kan få mer ”value for money” genom att dessa tänker till gemensamt från början. Den nya Slussen är bara ett exempel av flera där detta är viktigt att tillämpas.

Under förra mandatperioden tog vi initiativ till att bredda perspektivet på cykelinfrastrukturen i Stockholm. Ett arbete har inletts med att ta fram en ny cykelplan, en plan för hela staden till skillnad från tidigare då det fanns en för ytter- och en för innerstaden. Vi har också tagit initiativ till samarbete över kommungränserna för att bygga ut ett sammanhållande cykelstråk för de som cykelpendlar till jobbet. Arbetet med cykelplanen har inletts och för första gången någonsin inbjöd de olika cykelorganisationerna mfl intressenter till en hearing inför starten med cykelplansarbetet. Resultatet av arbetet kommer att presenteras under nästa år.

Trafikkontorets verksamhet är inte bara infrastruktur i form av spår och asfalt. Det handlar också om ett tryggt, snyggt och grönt Stockholm. Vi vill se fler träd i staden. 15.000 nya lägenheter blir 15.000 nya träd med vår nya trädnorm. Trädrådet ska jobba med att rädda skyddsvärda träd. Hornsgatans upprustning med bl a trädplantering fortsätter. Jag hoppas att det är första och sista gången som vi får se det förfärliga som hände i Nockeby där en privatperson egenmäktigt tog ner hundraåriga tallar på stadens mark.

Vi måste jobba tillsammans för att värna grönskan i Stockholm. Stadens parker är uppskattade av många stockholmare. Min förhoppning är att denna uppskattning också ska visa sig i form av att de som besöker parkerna också blir duktigare på att ta med sig sitt skräp därifrån. Det gäller för övrigt på andra offentliga utrymmen i staden. Nu läggs sista handen vid installationen av en sopsugsanläggning kopplad till papperskorgarna på Mariatorget. Jag hoppas att vi ska se fler liknande anläggningar runt om i staden, självtömmande papperskorgar är en utmärkt teknik som gör det lättare att göra rätt. Stockholmsvärdarna är också ett viktigt inslag för ett renare och tryggare Stockholm, liksom 24 timmarsgarantin när det gäller klotter. Bullerplanket längs Nynäsvägen ska nu äntligen byggas och staden jobbar vidare i enlighet med bullerprogrammet. Många är de lägenheter som har fått en betydligt bättre innemiljö.

En god avfallshantering är a och o i en storstad. På mitt initiativ pågår det ett arbete inom KSL för att öppna upp Återvinningscentraler mellan kommunerna. Förhoppningsvis leder detta arbete till att stockholmarna och andra länsbor kan lämna sina grovsopor till närmsta ÅVC, oavsett om den ligger i den egna kommunen eller ej. Jag har inte heller gett upp hoppet om att regeringen ska ändra på definitionen av hushållsavfall och därmed öppna för privata aktörer för att samla in matavfall mm från storhushåll och restauranger. Jag är övertygad om att en sådan förändring av definitionen skulle leda till en helt annan utveckling på matavfallsmarknaden. Arbetet för att införa en viktbaserad taxa för hushållsavfall måste intensifieras.

Ordförande, fullmäktigeledamöter. Det finns mycket mer som skulle kunna sägas på detta område men jag vill avsluta med att yrka bifall till ks förslag till budget inom detta område.