"Förbjud skadliga fetter på Stockholms sjukhus”

Industriellt härdade fetter finns kvar i sjukhusmaten, trots att de är skadliga för hälsan. 
– Det är skamlöst att tillåta farliga fetter bara för att de råkar vara billiga.  Riskerna är välkända sedan länge. Trots det utsätts patienter i onödan för risker genom maten på sjukhusen, säger Miljöpartiets Raymond Wigg.

– De härdade fetterna hör varken hemma på sjukhusen, mathyllorna eller inom kollektivtrafiken. Stockholms läns landsting måste våga fatta progressiva beslut när det gäller mat och hälsa. Man vet att det härdade konstgjorda fettet, förutom transfetter, även kan innehålla andra ämnen som vi i dag inte vet hur de påverkar människan, säger Raymond Wigg, (MP) oppositionslandstingsråd.

Transfettsyror bildas vid industriell härdning av fetter och oljor. Ett billigt sätt att öka användningsområden för olika typer av oljor. I exempelvis Danmark och Kalifornien är transfetterna förbjudna, och i Norge pågår ett aktivt arbete för att minska förekomsten. Kopplingen till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar anses vara för stark för att tillåta dem i mat. I Sverige har beslutsfattande politiker valt den frivilliga linjen, vilket innebär att det finns transfetter i maten på våra sjukhus.

Fortfarande finns transfetterna i margariner, pajer, kakor, nudlar, och såser har fortfarande härdat fett i sig. Mängden transfett är okänd i dag då det är helt lagligt att låta maten innehålla de giftiga fettvarianterna

Upphandlingen av sjukhusmaten i Stockholm har varit hårt kritiserad.

– Miljöpartiet vill ha riktiga produktionskök på våra sjukhus, som säkerställer att de sjuka får hälsofrämjande maten med riktiga råvaror med naturligt fett. Vi föreslår också att sjukvården ska ge kostråd till patienter och informerar allmänheten om riskerna med transfetter, avslutar Raymond Wigg.

Kontakt
Raymond Wigg, (MP) oppositionslandstingsråd i Stockholm
Tfn: 070-737 44 16
Karl Hultén, pressekreterare Miljöpartiet Stockholms läns landsting
Tfn: 070-737 45 09

FAKTA OM TRANSFETTER

Transfett bildas när flytande växtoljor härdas. Härdning är en teknik som används i livsmedelsindustrin för att göra fettet hårdare så att produkterna får önskad sprödhet, fasthet och smältpunkt. Det ökar även hållbarheten. Vid härdning omvandlar man på kemisk väg det nyttiga omättade fettet till mättat fett, som är onyttigare. Om oljorna härdas fullt ut omvandlas alla omättade fettsyror till mättade. Ofta avbryts härdningen innan dess, och det är då det bildas transfettsyror. (källa livsmedelsverket).

Det finns också små mängder transfett naturligt i mejeriprodukter och kött från kor och får. Men debatten handlar om de industriellt tillverkande transfetterna som tillsätts i livsmedel. Tillsatser som ökar risken för hjärt och kärlsjukdom och tillsatser som vi egentligen kan klara oss utan.


Varför är transfett inte bra?
Liksom mättat fett höjer transfettet halten av det onda LDL-kolesterolet i blodet och minskar halten av det goda HDL-kolesterolet. Det ökar i sin tur risken för hjärt- och kärlsjukdom. 

Steen Stender som är professor och överläkare vid Gentofte Amtssykehus i Danmark, har undersökt mängden transfett i olika livsmedel och jämfört en rad olika länder. Studien presenterades i New England Journal of Medicine i april.
Steen Stenders forskning visar:
Jämförelsen visar att en svensk som sätter i sig en portion av pommes frites och friterade kycklingbitar och därefter några kex och 100 gram popcorn, får i sig nästan tio gram transfetter. Det är problematiskt, eftersom redan vid fem gram transfett går risken för hjärt- och kärlsjukdom upp med 25 procent.
En dansk som äter samma mängd junkfood i dag, får i sig mindre än ett gram transfett eftersom det i Danmark finns en lagreglering.

Bara två till sju gram transfett om dagen ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom med 25 procent


Var finns transfett
Under de senaste åren har mängden transfett sjunkit i många livsmedel, tack vara den allmänna debatten men viss mat kan fortfarande innehålla transfett: 
* pommes frites 
* pajer och piroger 
* feta kondisbitar, som chokladbollar 
* småkakor och kex 
* godis 
* snacks.

Regler i Sverige saknas
Danmark och staden NewYork har beslutat om restriktioner för industriellt tillverkat transfett
Livsmedelsverket har valt en annan väg än lagstiftning för att minska mängden transfett i livsmedlen. De anser att i stället för att lagreglera mängden industriellt framställda transfetter ska de föra diskussioner med livsmedelsindustrin.
Läs mer på deras hemsida.
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=16012#Varför

Miljöpartiet föreslår att Sverige ska följa det Danska exemplet, se motion
http://www.mp.se/templates/Mct_78.aspx?avdnr=12391&number=119657


Danska reglerna
Danmark har sedan 2003 en högsta gräns för hur mycket industriellt framställda transfetter som får finnas i livsmedel. De nationella reglerna innebär att innehållet av transfetter begränsas till högst 2 procent av totalfettet. Reglerna gäller inte för transfett som förekommer naturligt i exempelvis mjölkfett.
Fødevarestyrelsen har följt upp och kartlagt innehållet av transfetter i utvalda livsmedel, där det fanns misstankar om för höga halter. Se ?Trans-fedtsyrer i udvalgte fødevarer ? projekt 2003-20-64-00244? publicerad 2006 på webbsidan http://www.foedevarestyrelsen.dk/FDir/Publications/2006003/Rapport.pdf


Reglering i NewYork
Restauranger och snabbmatsförsäljare i New York måste sluta använda transfetter senast den 1 juli 2007, medan munktillverkare och andra bagare får ytterligare ett år på sig att fasa ut fettet. Vi vet att transfett ökar risken för hjärtattacker, stroke och dödsfall, och det behöver inte ingå, sade New Yorks högste hälsoansvarige Thomas Frieden.

Läs mer om transfetter»

Läs mp:s motion om transfetter»

Ladda hem Anders Forsstens presentation från seminariet i pdf-format»

Ladda hem presentation om hur Danmark gjort i pdf-format»

Ladda hem presentation av Lantmännen i pdf-format»