​Stor satsning på vård för psykisk ohälsa på vårdcentralerna

Alla vårdcentraler ska ta ansvar för vården för lätt till måttlig psykisk ohälsa. Samtidigt tillförs 110 miljoner kronor i en satsning på psykisk hälsa för barn och unga under två år. Det beslutas på dagens hälso- och sjukvårdsnämnd.

Den växande psykiska ohälsan har länge definierats som ett stort samhällsproblem. Såväl individer som samhällsekonomi drabbas. Hittills har tidig behandling av psykisk ohälsa varit underdimensionerad och ojämnt fördelad över länet. Förarbetet till den reform som klubbas i dag har pågått i två år och visat på stora behov.

-Äntligen! För oss i Miljöpartiet är det en seger att få klubba det beslut som ska ge en god och jämlik tillgång till tidig vård vid psykisk ohälsa. När vårdcentralerna, som finns nära befolkningen, får in detta i sin grundkompetens, kommer många människor slippa bli svårt sjuka, säger Susanne Nordling (MP) politiskt ansvarig för psykiatri och psykisk hälsa i Region Stockholm.

-Vi vet att ännu fler riskerar att drabbas av psykisk ohälsa framöver på grund av pandemin och dess följder. Dagens beslut är därför extra välkommet och i grevens tid, säger Susanne Nordling. 

Beslutet innebär följande:

• Alla vårdcentraler ska ha ett team på plats, bestående av olika kompetenser om minst tre som psykolog, kurator, arbetsterapeut med mera. De ska samarbeta med läkare och kunna färdigbehandla de flesta diagnoser inom psykisk ohälsa.
• Ett omfattande digitalt utbildningspaket riktas till alla professioner på vårdcentralerna, för att höja den allmänna kompetensen i att upptäcka och behandla psykisk ohälsa.
• Samtliga vårdcentraler ska kunna erbjuda vård för psykisk ohälsa till barn från sex års ålder. Om vårdcentralen är för liten för att själv uppfylla kraven ska den ansluta sig till en mottagning i sitt geografiska område och samarbeta med den. Uppskattningsvis kommer ett 30-tal mottagningar för barn och ungas psykiska hälsa finnas geografiskt spridda över Stockholmsområdet.
• Mottagningarna för barn och unga får ansvar för att samverka med Elevhälsa, BUP och Socialtjänst mfl för att inget barn ska riskera att stå utan hjälp.

Den initiala målsättningen är att sex procent av barnen i länet ska nås av vården 2022. För detta avsätts till en början 110 miljoner extra. Hur stora vårdbehoven är är svårt att förutsäga, men uppskattningen är omkring tio procent.

- Vi börjar här. Det är den största reformen av vårdcentralerna på mycket länge. Vi har kämpat hårt och är glada för att ha kommit ett steg närmare vårt mål - att människan ska ses som en helhet inom vården, och att den fysiska och den psykiska hälsan ska få samma status, säger Susanne Nordling (MP).

Bilaga: Ärende