Utbildningar ska höja kvaliteten i primärvården

Från och med den 1 maj nästa år får vårdcentralerna i Region Stockholm ett tydligare ansvar för vården för lätt till måttlig psykisk ohälsa hos patienter från 18 år och uppåt. Från den 1 december, samma år, får de även det när det gäller barn och unga.

- Covid19 har gjort det än mer akut att få detta på plats. Covid19 innebär en stor psykisk påfrestning på många människor. Vården måste fokusera på det som går att göra tidigt, så att pandemin inte förstör människors liv för ännu längre tid framöver, säger Susanne Nordling(MP) politiskt ansvarig för psykiatri och psykisk hälsa i Region Stockholm.

Region Stockholm lanserade den 1 december också ett utbildningspaket med digitala utbildningar för 50 miljoner kronor när det gäller psykisk ohälsa. Primärvården behöver en kunskapshöjning på bred front.

Ansvaret för vården för psykisk ohälsa har tidigare varit ojämnt prioriterat hos vårdgivarna. Somliga vårdcentraler har arbetat på ett evidensbaserat sätt, men de flesta har inte den fulla kompetens som behövs.

I förstudierna till reformen, som beslutades i hälso- och sjukvårdsnämnden i november, intervjuades samtliga vårdcentraler i regionen. Två saker framgick tydligt - att vården för psykisk ohälsa behövde prioriteras högre, och att kunskapen på bred front saknades för att göra detta. Därför togs det nya utbildningspaketet fram.

I regionens största digitala utbildningssatsning någonsin kan primärvårdens personal från och med 1 december bland annat få utbildningar i hur ett teambaserat arbete för psykisk ohälsa bör organiseras, kunskap i triagering och diagnostik och former för samverkan och gränsdragning mot kommuner. Fortbildningar i en rad diagnoser som depression, paniksyndrom, utmattningssyndrom och PTSD finns också. Satsningen, kommer att byggas ut, uppdateras och ska finnas kvar permanent.

- Det har funnits en differens mellan vad de som söker sig till primärvården behöver, och den vård som vårdcentralerna erbjudit. Enskilda vårdcentraler och medarbetare i primärvården har gjort ett bra arbete, men vårdsystemet som helhet har inte hängt med. Nu ändrar vi på det. Den psykiska hälsan är lika viktig som den fysiska, säger Susanne Nordling (MP).