Vid båda valen 2014 fanns brister i tillgängligheten som ställer till det för många personer med funktionsnedsättning. Dålig ljudmiljö, valsedlarnas utformning, höga trösklar och otydliga skyltar är några exempel på bristande tillgänglighet i samband med valen, både för dem som röstade på valdagen och de som förtidsröstade. Det visar en ny rapport som Myndigheten för delaktighet släpper idag.
Myndigheten för delaktighet delar idag, 10 december, ut utmärkelsen Årets bubblare som ges till den myndighet som under året tagit störst kliv framåt i arbetet för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället. I år går utmärkelsen till Migrationsverket
Endast nio av 285 myndigheter uppfyller Myndigheten för delaktighets 13 kriterier för grundläggande tillgänglighet, visar årets uppföljning. Detta trots att det gått 13 år sedan regeringen slog fast i förordning 2001:526 att det ska vara möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att både arbeta på en myndighet och att besöka den.
En familj med barn som har en funktionsnedsättning kan ha uppåt 30 myndighetskontakter. En rad konventioner och lagar slår fast att alla barn ska ha möjlighet att komma till tals i frågor som rör dem själva. Men många beslut tas utan att barnen får vara med och påverka. Det visar en ny studie av Myndigheten för delaktighet som bygger på intervjuer med 20 barn som har en funktionsnedsättning.
I januari ändrades vallagen så att kommunerna inte längre kan söka dispens för att få använda otillgängliga vallokaler. Myndigheten för delaktighet följde under EU-parlamentsvalet upp detta med stickprov på 177 förröstnings- och vallokaler i landet. Det finns fortfarande brister i de flesta lokalerna, men många är enkla att åtgärda.
I dag inviger regeringen Myndigheten för delaktighet. Myndigheten har ett tydligt uppdrag: Verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället. Att detta behov finns framgår av den lägesrapport över funktionshinderspolitiken som myndigheten idag presenterar och som visar att personer med funktionsnedsättning har sämre levnadsförhållanden än befolkningen i övrigt.
En ny enkätundersökning från Handisam med svar från 289 statliga myndigheter visar att trots att nästan nio av tio statliga myndigheter nyanställde ifjol var det bara drygt 16 procent som anställde någon med en funktionsnedsättning som har behov av anpassning från arbetsgivaren.
Var femte person med funktionsnedsättning möter ofta eller alltid hinder vid besök på caféer, restauranger eller barer. Det visar en ny undersökning av myndigheten Handisam som drygt 1 500 personer med olika funktionsnedsättningar svarat på runt om i landet, till exempel personer med allergi, rörelsehinder och hörselskada.
Endast 12 av 289 myndigheter uppfyller Handisams 13 kriterier för grundläggande tillgänglighet, visar en ny undersökning. Detta trots att det gått tolv år sedan regeringen slog fast att det ska vara möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att både arbeta på en myndighet och att besöka den.
På område efter område har personer med funktionsnedsättning sämre levnadsförhållanden än befolkningen i övrigt. Det visar en ny lägesrapport från myndigheten Handisam som omfattar arbetsmarknad, utbildning, socialpolitik, folkhälsa, fysisk tillgänglighet, transport, informationsteknik, kultur, medier, idrott, rättsväsendet och konsumentfrågor.
Statistiska centralbyrån presenterar idag färsk statistik som visar att nästintill var femte person med funktionsnedsättning i åldrarna 16 till 29 år aldrig motionerar, vilket är mer än dubbelt så många jämfört med övriga i samma ålder.
Alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället. Kommuner har en central roll i detta. Handisam presenterar idag en lägesrapport över sju områden som kommunerna ansvarar för. – I rapporten presenteras vi fakta och statistik och det finns även konkreta exempel på hur kommuner har arbetat, säger Karin Åslund, utredare på Handisam.
