Habiliteringen saknar verktyg mot hedersrelaterat våld

Habiliteringen saknar ofta verktyg, rutiner och stöd för att förebygga, upptäcka och agera vid hedersrelaterat våld och förtryck mot personer med funktionsnedsättning. Det visar en ny studie från Myndigheten för delaktighet, MFD.

Personer med funktionsnedsättning är särskilt sårbara för hedersrelaterat våld och förtryck. Flickor drabbas särskilt hårt när familjen begränsar möjligheten till självständighet. Många växer upp utan kunskap om sina rättigheter. De riskerar isolering i stället för att få stöd att forma ett eget liv.

Familjer kan undvika att söka stöd när de känner skam kring funktionsnedsättning. Det gör att personen får svårare att bli självständig och delaktig i samhället.

Personal agerar på magkänsla

Habiliteringen ska enligt lag ge rätt stöd och vård till patienter som utsätts för våld, oavsett motiv eller uttrycksform. Trots det saknar habiliteringen ofta verktyg, tydliga riktlinjer, rutiner och stöd för att förebygga och upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck bland personer med funktionsnedsättning.

– Personalen tvingas ofta agera utifrån sin egen bedömning och förlita sig på sin magkänsla. Möjlighet till enskilda samtal är ofta avgörande för att de ska kunna ställa frågor om våld. I praktiken är detta svårt när anhöriga ofta är närvarande, säger Emmanuel Galaup, utredare på MFD.

Samverkan krävs för att skydda utsatta

Studien visar också att samverkan mellan habilitering, socialtjänst, polis och andra aktörer behöver bli bättre så att inte personer i behov av stöd riskerar att falla mellan stolarna.

Personalen inom habiliteringen efterlyser konkret handledning, expertstöd och forum för dialog. Generella utbildningar räcker inte för att möta utmaningarna.

– Habiliteringens personal behöver stöd i att omsätta lagens krav i praktiken. Personalen vill göra rätt men saknar ofta verktygen, säger Serine Gunnarsson, utredare på MFD.