Ledarhunden är ett viktigt hjälpmedel för personer med grav synnedsättning eller blindhet och får därför vistas på de flesta offentliga platser. Trots detta nekas många inträden till exempelvis gym, restauranger och matbutiker. En undersökning som MFD låtit göra visar att bristande kunskap om hur man bemöter en person med ledarhund, samt var ledarhunden får vistas tillhör de främsta orsakerna.
Ledarhunden är ett viktigt hjälpmedel för personer med grav synnedsättning eller blindhet och får därför vistas på de flesta offentliga platser. Trots detta nekas många inträden till exempelvis gym, restauranger och matbutiker. En undersökning som MFD låtit göra visar att bristande kunskap om hur man bemöter en person med ledarhund, samt var ledarhunden får vistas tillhör de främsta orsakerna.
Ledarhunden är ett viktigt hjälpmedel för personer med grav synnedsättning eller blindhet och får därför vistas på de flesta offentliga platser. Trots detta nekas många inträden till exempelvis gym, restauranger och matbutiker. En undersökning som MFD låtit göra visar att bristande kunskap om hur man bemöter en person med ledarhund, samt var ledarhunden får vistas tillhör de främsta orsakerna.
Ledarhunden är ett viktigt hjälpmedel för personer med grav synnedsättning eller blindhet och får därför vistas på de flesta offentliga platser. Trots detta nekas många inträden till exempelvis gym, restauranger och matbutiker. En undersökning som MFD låtit göra visar att bristande kunskap om hur man bemöter en person med ledarhund, samt var ledarhunden får vistas tillhör de främsta orsakerna.
Alla, oavsett ålder och förutsättningar, har rätt till ett liv i trygghet och ett liv fritt från våld. Ny fördjupad kartläggning från Myndigheten för delaktighet, MFD, visar att barn och unga och vuxna med funktionsnedsättning är särskilt utsatta för våld om de lever i en hederskontext*.
Med nuvarande krisberedskap kan samhället inte garantera att personer med funktionsnedsättning får sina grundläggande rättigheter tillgodosedda under en kris. Det visar en ny kartläggning från Myndigheten för delaktighet.
MFD utvecklar bildstöd i Rivkrafts enkäter för att fler, inklusive personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism, ska kunna delta. Utvecklingen syftar till att nå nya grupper och bidra till en mer inkluderande samhällsutveckling.
En ny rapport från Myndigheten för delaktighet belyser både möjligheter och utmaningar för hjälpmedelsområdet i Sverige. Digitalisering och innovation kan bidra till ett mer individanpassat utbud, men brist på nationell samordning och restriktiv styrning hindrar utvecklingen.
Den 15 november beslutade riksdagen om en ny lag för ledarhundsverksamheten i Sverige. Lagen börjar gälla 1 april 2024.
MFD följer årligen upp de statliga myndigheternas arbete med den nationella strategin för funktionshinderspolitiken. Årets uppföljningsrapport identifierar flera utmaningar inom strategins prioriterade samhällsområden.
Personer med funktionsnedsättning är mer utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld jämfört med övrig befolkning. Samtidigt brister samhället när det kommer till att förebygga våldet och ge stöd till dem som har utsatts. Det enligt två nya rapporter från Myndigheten för delaktighet (MFD).
Myndigheten för delaktighet (MFD) har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med Europeiska kommissionen arrangera ett seminarium som lyfter funktionshinderspolitiken under Sveriges ordförandeskap för Europeiska unionens råd 2023. Utöver detta seminarium arrangeras även ett flertal andra aktiviteter som belyser frågor om inkludering och rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
D
Ansvariga samhällsaktörers förutsättningar att ge rätt stöd åt de personer som står långt från arbetsmarknaden har kraftigt försämrats på grund av förändringarna inom Arbetsförmedlingen i kombination med pandemins konsekvenser. Det visar Myndigheten för delaktighets uppföljning av det funktionshinderspolitiska målet om jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning.
Regeringen har beslutat om en ny strategi för funktionshinderspolitiken. Ambitionen är att stärka inkludering och jämlikhet i samhället under de kommande tio åren. Myndigheten för delaktighet (MFD) får en central och samordnande roll i att stödja och följa upp 28 statliga myndigheters och Folkbildningsrådets tillgänglighetsarbete.
Konsekvenserna av en kris kan påverka människor livet ut. För dagens unga har pandemin bland annat inneburit ökad psykisk ohälsa och svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. Genom att dra lärdomar av tidigare kriser och agera nu kan vi bromsa de negativa konsekvenserna, skriver Myndigheten för delaktighet, som har kartlagt pandemins påverkan på barn och unga.
Pandemin innebär stora konsekvenser för personer i behov av extra stöd. Detta har blivit särskilt tydligt inom vården och socialtjänsten när bland annat habilitering, ledsagning och assistens har prioriterats ned. - Vi måste tala om utmaningarna som personer med funktionsnedsättning ställts inför under pandemin och sedan planera för åtgärder, säger Malin Ekman Aldén, GD på MFD
MFD har undersökt hur elever med funktionsnedsättning upplever distansundervisningen. • 56 procent av de tillfrågade eleverna är mindre aktiva på lektionerna • 41 procent upplever att distansundervisning har inneburit mer skolarbete än tidigare • Endast fyra procent svarar att de inte känt någon ökad oro eller stress under pandemin Nu förlängs perioden av att studera på distans ytterligare.
I regeringens budget och i flertalet skuggbudgetar för 2021 föreslås omfattande satsningar för att minska samhällseffekterna av coronapandemin. Men träffar verkligen insatserna de som behöver dem mest, frågar generaldirektören för Myndigheten för delaktighet Malin Ekman Aldén.
I dag krävs e-legitimation för att hantera de flesta digitala ärenden. Under Coronapandemin är det därmed en nödvändighet för att undvika butiker och möten med andra människor. Samtidigt visar undersökningen ”Svenskarna och Internet” att 6% lever i digitalt utanförskap och att de som saknar e-legitimation ofta ingår i högriskgrupperna för Covid 19. Det innebär stor otrygghet i julhandeln.
Vi vet inte hur det går i skolan för elever med dyslexi, synnedsättning, ADHD och andra funktionsnedsättningar. Det gör att stödinsatser inte går att följa upp och att resurser inte fördelas utifrån behov, skriver generaldirektörerna Malin Ekman Aldén på Myndigheten för delaktighet och Fredrik Malmberg på Specialpedagogiska skolmyndigheten i en debattartikel i Dagens Samhälle.