En ny rapport från Myndigheten för delaktighet (MFD) visar att otillräckligt stöd och ineffektiva insatser ökar risken för att barn och unga med neuropsykiatriska eller intellektuella funktionsnedsättningar hamnar i kriminalitet.
Med nuvarande krisberedskap kan samhället inte garantera att personer med funktionsnedsättning får sina grundläggande rättigheter tillgodosedda under en kris. Det visar en ny kartläggning från Myndigheten för delaktighet.
En ny rapport från Myndigheten för delaktighet belyser både möjligheter och utmaningar för hjälpmedelsområdet i Sverige. Digitalisering och innovation kan bidra till ett mer individanpassat utbud, men brist på nationell samordning och restriktiv styrning hindrar utvecklingen.
Ansvariga samhällsaktörers förutsättningar att ge rätt stöd åt de personer som står långt från arbetsmarknaden har kraftigt försämrats på grund av förändringarna inom Arbetsförmedlingen i kombination med pandemins konsekvenser. Det visar Myndigheten för delaktighets uppföljning av det funktionshinderspolitiska målet om jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning.
Konsekvenserna av en kris kan påverka människor livet ut. För dagens unga har pandemin bland annat inneburit ökad psykisk ohälsa och svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. Genom att dra lärdomar av tidigare kriser och agera nu kan vi bromsa de negativa konsekvenserna, skriver Myndigheten för delaktighet, som har kartlagt pandemins påverkan på barn och unga.
MFD har undersökt hur elever med funktionsnedsättning upplever distansundervisningen. • 56 procent av de tillfrågade eleverna är mindre aktiva på lektionerna • 41 procent upplever att distansundervisning har inneburit mer skolarbete än tidigare • Endast fyra procent svarar att de inte känt någon ökad oro eller stress under pandemin Nu förlängs perioden av att studera på distans ytterligare.
I dag krävs e-legitimation för att hantera de flesta digitala ärenden. Under Coronapandemin är det därmed en nödvändighet för att undvika butiker och möten med andra människor. Samtidigt visar undersökningen ”Svenskarna och Internet” att 6% lever i digitalt utanförskap och att de som saknar e-legitimation ofta ingår i högriskgrupperna för Covid 19. Det innebär stor otrygghet i julhandeln.
Många elever känner sig otrygga i skolan. I en ny rapport visar Myndigheten för delaktighet hur ansvariga på skolor kan bidra till en tryggare skolgång för alla elever.
Tillgången till fritidsaktiviteter skiljer sig mycket över landet. För barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning är möjligheterna att ha en aktiv fritid betydligt färre än för andra. Det visar en kartläggning från Myndigheten för delaktighet.
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning upplever ofta att de inte får rätt stöd från samhället. Många beskriver att det krävs mycket kunskap och administration i kontakt med de verksamheter som vänder sig till barn. Det visar en sammanställning som Myndigheten för delaktighet har gjort.
Den 26 maj är det val till Europaparlamentet. Vid förra EU-valet fanns många tillgänglighetsbrister i röstnings- och vallokaler och personer med funktionsnedsättning röstade i mindre utsträckning än övriga befolkningen. Men många brister är lätta att åtgärda och därför hinner valnämnderna fortfarande göra det möjligt för fler att rösta i EU-valet.
Reglerna för färdtjänsten skiljer sig åt över landet. På många ställen leder oflexibla regelverk och brister kring punktlighet till svårigheter för resenärerna att klara vardagslivet. Detta framgår av en kartläggning av kvaliteten i färdtjänsten som Myndigheten för delaktighet, MFD, har gjort.
Stressigt, för mycket intryck, svårt att hitta. Många personer med demens upplever stora svårigheter när de handlar mat. Anställda inom dagligvaruhandeln har inte tillräckligt med kunskap om hur de kan underlätta för dessa personer. Det visar en rikstäckande undersökning av Myndigheten för delaktighet som bygger på svar från 302 personer som arbetar inom dagligvaruhandeln.
En ny enkätundersökning från Handisam med svar från 289 statliga myndigheter visar att trots att nästan nio av tio statliga myndigheter nyanställde ifjol var det bara drygt 16 procent som anställde någon med en funktionsnedsättning som har behov av anpassning från arbetsgivaren.