Gå direkt till innehåll
Foto: Bukowskis
Foto: Bukowskis

Pressmeddelande -

Filigranbägare av Rudolf Wittkopf till Nationalmuseums samlingar

Nationalmuseum har som gåva mottagit två filigranbägare med lock i delvis förgyllt silver, utförda i Stockholm 1698 av Rudolf Wittkopf. De är inte bara utsökta exempel på svenskt konsthantverk från slutet av 1600-talet utan berättar också om en märklig episod i den svenska diplomatins historia. Bägarna är en mycket generös gåva av Märta Christina och Magnus Vahlquist genom Nationalmusei Vänner.

De två praktfulla bägarna är gjorda av den tyske guldsmeden Rudolf Wittkopf, född i Stade, Niedersachsen, som blev mästare i Stockholm 1687. De är utförda i filigranteknik, en uråldrig dekorativ teknik som kommer av latinets filum (tråd) och granum (korn). Enligt ett tyskt mode byggdes en löst liggande mantel upp av tunna tvinnade silvertrådar sammanlödda med smälta korn och prickar. De bildade tillsammans ett komplicerat mönster i flera lager och manteln lades sedan utanpå en slät corpus eller pokal. De förvärvade bägarna är helförförgyllda och uttrycket präglas av en kontrastverkan mellan den blanka förgyllningen och det matta silvret i trådarna i manteln. Wittkopf anses vara den kanske främste under karolinsk tid som var specialiserad på filigranteknik.

Bägarna var en del av de totalt sexton pokaler som tillsammans med 108 andra silverföremål sändes till Moskva 1699 med en svensk ambassad. De väger drygt ett kilo var och är exempel på filigranteknikens korta blomstring i Sverige före år 1700. Karl XII:s silvergåva till tsar Peter I bestod både av ett mer rikt ornamenterat tyskt barocksilver och stramare svensktillverkade pjäser. Den värdering som gjordes när gåvan anlände till Moskva och överlämnades av den svenska delegationen under ledning av hovkanslern och friherren Johan Bergenhjelm, visar att ryssarna föredrog det tyska silvret, men med ett undantag – de svenska arbetena i filigran. I synnerhet Wittkopfs stora bägare imponerade, kanske för att filigrantekniken även förekom i Ryssland. Just tsar Peter I lär ha varit mycket förtjust i filigran varför dessa bägare rekvirerades till den nya huvudstaden Sankt Petersburg. Endast ett fåtal av filigranbägarna har bevarats eftersom merparten tycks ha förstörts i en brand 1721 när segern över svenskarna firades. Detta gör de två bägarna exceptionella. De kom till Sverige i samband med att den sovjetiska staten sålde dem genom Bukowskis konsthandel 1931. Därefter har de endast förekommit vid ytterligare två auktioner, 1998 och 2020.

Avsikten med den svenska ambassaden 1699 var att bekräfta freden mellan de bägge rikena efter tronskiftet i Stockholm. Man anlände till Moskva i juli, men det skulle dröja ända till oktober innan svenskarna fick göra sin uppvaktning av tsar Peter I. Han bjöd då på ett stort gästabud, försökte dricka gästerna redlösa och var mycket förtrolig. Bland annat lyfte tsaren på sändebudens peruker för att se om de var gråhåriga. Den 3 december 1699 reste svenskarna hemåt och de kunde då knappast ana att tsaren bara några dagar senare skulle underteckna det stora anfallsförbundet mot Sverige, som ledde till krig 1700. De två praktfulla bägarna, som Nationalmuseum nu fått i gåva av Märta Christina och Magnus Vahlquist genom Nationalmusei Vänner, är därför inte bara exempel på det mest högklassiga svenska silvret från karolinsk tid, utan påminner samtidigt om en dramatisk vändpunkt i den svenska utrikespolitikens historia. Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel.

För mer information
Hanna Tottmar, pressansvarig, press@nationalmuseum.se, 08-5195 4400

Ämnen

Kategorier

Regioner


Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Museibyggnaden stängde 2013 för en omfattande renovering och öppnade igen under hösten 2018. Under 2019 tog museet emot nära 850 000 besök.

Kontakter

Pressansvarig

Pressansvarig

Presskontakt 08-5195 4400

Välkommen till Nationalmuseum!

Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Det totala antalet föremål är cirka 700 000.

Målerisamlingens tyngdpunkt ligger på svenskt måleri från 1700- och 1800-talet, men holländskt måleri från 1600-talet är också välrepresenterat och samlingen av franskt 1700-talsmåleri anses vara en av de främsta i världen. Verken är utförda av bland annat Rembrandt, Rubens, Goya, Boucher, Watteau, Renoir och Degas likväl som av svenska konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson, Ernst Josephson och Carl Fredrik Hill.

Museets samlingar av konsthantverk och design innehåller föremål av keramik, textil, glas och metall likväl som möbler och böcker. I samlingen av teckningar och grafik finns verk av Rembrandt, Watteau, Manet, Sergel, Carl Larsson, Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson. De 2 000 mästarteckningar som Carl Gustaf Tessin förvärvade under sin tid som ambassadör i Frankrike på 1700-talet är centrala.

Konst och föremål från Nationalmuseums samlingar finns även på kungliga slott såsom Gripsholm, Drottningholm, Strömsholm, Rosersberg och Ulriksdal likväl som på Svenska institutet i Paris. Museet förvaltar Statens porträttsamling på Gripsholms slott som är världens äldsta nationella porträttgalleri och Gustavsbergssamlingen med ungefär 45 000 föremål tillverkade på Gustavsbergs Porslinsfabrik. Nationalmuseum ansvarar även för utställningsverksamheten på Nationalmuseum Jamtli och Gustavsbergs Porslinsmuseum.

Nationalmuseum är en statlig myndighet vars uppdrag är att vårda och tillgängliggöra konsten i samlingarna samt främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Huvudman och uppdragsgivare är Sveriges regering under Kulturdepartementet.