Gå direkt till innehåll
Detalj från bord av Uno Åhrén. Foto: Viktor Fordell/Nationalmuseum.
Detalj från bord av Uno Åhrén. Foto: Viktor Fordell/Nationalmuseum.

Pressmeddelande -

Nationalmuseum förvärvar möbler av Uno Åhrén

Nationalmuseum har nyligen förvärvat delar av en tennmöbel bestående av ett bord och en hög golvskärm ritat av arkitekten Uno Åhrén. Detta specialbeställda, exklusiva möblemang representerar på en och samma gång tradition och framtid. Föremålen är de största och mest spektakulära som Svenskt Tenn har tillverkat och går nu att se i utställningen Scandinavian Design & USA som öppnar den 14 oktober.

Sommaren 1928 fick arkitekten och formgivaren Uno Åhrén (1897–1977) i uppdrag att rita en matsalsmöbel till Mrs. Isabelle Mann Clow från Lake Forest utanför Chicago i Illinois. Samma år besökte hon Europa för att köpa inredning till sitt nya exklusiva hem, ritat av arkitekten David Adler i klassicerande stil. På inköpslistan stod ett matsalsbord i glas från Lalique i Paris. Efter ett besök på Svenskt Tenn i Stockholm ändrade hon dock sin plan och Uno Åhrén fick istället uppgiften att rita ett stort bord för 18 personer samt en 330 cm hög golvskärm till matsalen. Allt i mahogny, klätt i matt tenn och med mönstrade inläggningar i blank mässing.

Arkitektur och konsthantverk från Sverige uppmärksammades internationell i samband med utställningen L’Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes i Paris 1925. Möjligen besökte Mrs. Mann Clow Paris-utställningen, på bilder från hemmet i Lake Forest syns fåtöljer av Uno Åhrén som tillverkades av Mobila och som visades i den svenska utställningens så kallade Damsalong (NMK 202/2011 i Nationalmuseums samling). Svensk formgivning kan även ha fångat hennes intresse om hon hösten 1927 besökte utställningen Swedish Contemporary Decorative Arts på Art Institute of Chicago där bland annat möbler av Uno Åhrén visades.

Det specialbeställda möblemanget är unikt, men utförandet representerar samtidigt på ett exceptionellt vis generella drag i det sena 1920-talets formgivning i Sverige som präglades av både tradition och nytänkande. Bordets och skärmens utformning illustrerar ett möte mellan klassicism och en modern material- och maskinestetik. Traditionella material och hantverksmässiga tekniker har använts vid produktionen, men form och dekor blickar framåt. Bordet och skärmen är konstruerade av enkla, släta former. En samtida designkritiker konstaterade att möblerna var i en ”rent funktionalistisk stil” och visade upp en ”fullkomlig frånvaro av allt sådant som icke betingas av ändamålsenlighet”. Bordskivans dekor i tenn har en inläggning i blank mässing. Mönstret liknar en meander, men istället för att på klassiskt vis rama in och förstärka bordets form, bryter mönstret upp ytan och ger det monumentala bordet ett dynamiskt intryck. Samma sak gäller för hur den stora och tunga golvskärmens rektangulära ytor täckts av ett diagonalt linjespel.

– Det är med stor glädje Nationalmuseum har haft möjlighet att förvärva det stora bordet och golvskärmen. Förvärvet är ett viktigt tillskott i samlingen som vidgar perspektivet på 1920-talets formgivning. Det är också en del av en större satsning som gjorts de senaste åren med syfte att dokumentera 1920-talets designscen, säger Helena Kåberg, intendent på Nationalmuseum. 

Innan möblerna gick på export visades de våren 1929 i en utställning på Nationalmuseum om modernt svenskt tenn. Nu är det återigen möjligt att se möblemanget i utställningen Scandinavian Design & USA som öppnar på Nationalmuseum den 14 oktober.

Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Förvärven har möjliggjorts genom generösa bidrag från Nationalmusei vänner (Otto Anderssons fond, Max Dinkelspiels fond, Brita och Nils Fredrik Tisells donation, H.M. Konung Gustav VI Adolfs fond, Marit och Herbert Bexelius fond, Barbro och Henry Montgomerys donation) och Hirschs donationsmedel.

Inventarienummer:
Uno Åhrén, Bord och skärm, 1928. Mahogny, klätt med tenn, inläggningar av mässing. Svenskt Tenn. NMK 48/2021 och NMK 49/2021.

För pressinformation
Helena Kåberg, intendent, helena.kaberg@nationalmuseum.se, 08-5195 4373
Hanna Tottmar, pressansvarig, press@nationalmuseum.se, 08-5195 4400

Ämnen

Taggar

Regioner


Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Museibyggnaden var stängd under fem år då den genomgick en omfattande renovering och öppnade för besökare igen hösten 2018.

Presskontakt

Pressansvarig

Pressansvarig

Presskontakt Hanna Tottmar 08-5195 4400

Relaterat material

Välkommen till Nationalmuseum!

Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Det totala antalet föremål är cirka 700 000. Museibyggnaden var stängd under fem år då den genomgick en omfattande renovering och öppnade för besökare igen hösten 2018.

Målerisamlingens tyngdpunkt ligger på svenskt måleri från 1700- och 1800-talet, men holländskt måleri från 1600-talet är också välrepresenterat och samlingen av franskt 1700-talsmåleri anses vara en av de främsta i världen. Verken är utförda av bland annat Rembrandt, Rubens, Goya, Boucher, Watteau, Renoir och Degas likväl som av svenska konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson, Ernst Josephson och Carl Fredrik Hill.

Museets samlingar av konsthantverk och design innehåller föremål av keramik, textil, glas och metall likväl som möbler och böcker. I samlingen av teckningar och grafik finns verk av Rembrandt, Watteau, Manet, Sergel, Carl Larsson, Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson. De 2 000 mästarteckningar som Carl Gustaf Tessin förvärvade under sin tid som ambassadör i Frankrike på 1700-talet är centrala.

Konst och föremål från Nationalmuseums samlingar finns även på kungliga slott såsom Gripsholm, Drottningholm, Strömsholm, Rosersberg och Ulriksdal likväl som på Svenska institutet i Paris. Museet förvaltar Statens porträttsamling på Gripsholms slott som är världens äldsta nationella porträttgalleri och Gustavsbergssamlingen med ungefär 45 000 föremål tillverkade på Gustavsbergs Porslinsfabrik. Nationalmuseum ansvarar även för utställningsverksamheten på Nationalmuseum Jamtli och Gustavsbergs Porslinsmuseum.

Nationalmuseum är en statlig myndighet som ska främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Huvudman och uppdragsgivare är Sveriges regering under Kulturdepartementet. Uppdraget är att vårda och tillgängliggöra konsten i samlingarna samt att verka för ökad kunskap.