Gå direkt till innehåll
​Fritz von Dardel, John Panzio Tockson (omkr. 1838-1886), Karl XV:s kammarlakej. Foto: Linn Ahlgren/Nationalmuseum.
​Fritz von Dardel, John Panzio Tockson (omkr. 1838-1886), Karl XV:s kammarlakej. Foto: Linn Ahlgren/Nationalmuseum.

Pressmeddelande -

​Nyförvärv: Fritz von Dardels porträtt av John Panzio Tockson

Nationalmuseum har förvärvat ett porträtt av John Panzio Tockson utfört av konstnären och hovmannen Fritz von Dardel. I motsats till många andra av Dardels mer karikerande och stereotypa framställningar av Karl XV:s kammarlakej, ger denna akvarellerade pennteckning en ovanligt levande bild av Tockson som individ. Här ses han klädd i sin karaktäristiska orientaliserande röda dräkt med fez. 

Vid sidan av en karriär som militär och ämbetsman fick Fritz von Dardel (1817-1901) tillfälle att utbilda sig till konstnär i Paris kring 1840 för Léon Cogniet och Eugène Lami. Efter hemkomsten blev den världsvane och mångsidigt begåvade Dardel snart adjutant och en nära förtrogen till kronprins Karl (XV). Inte minst på det konstnärliga området kom Dardel att spela en stor roll som kungens rådgivare vid konstköp och vid utökandet av Nationalmuseums samlingar.

Fritz von Dardel hade av sin lärare Eugène Lami tillägnat sig förmågan att i flyhänta akvareller skildra dåtidens glittrande societetsliv. Främst förknippas han med de lätt karikerande, så kallade chargerade porträtt av tidens storheter, vilka han mötte bland annat i sin roll som kabinettskammarherre. Dardel gjorde också en rad intressanta topografiska och kulturhistoriska skildringar av miljöer och händelser som han upplevt.

Parallellt med sina bildmässiga hågkomster skrev Fritz von Dardel också memoarer som gavs ut under titeln Minnen. En person som här bara skymtar några gånger, men som Dardel tecknat vid desto fler tillfällen,var Karl XV:s kammarlakej John Panzio Tockson, eller Toxon, (1838-1888). Hans bakgrund är höljd i dunkel,men han varmed största säkerhet född i Afrika, möjligen på Madagaskar. Enligt ett rykte såldes Tockson som slav, men lyckades fly och slutligen ta sig till Göteborg. Här ska han först ha kommit i tjänst hos en major Wästfelt och sedan blivit uppassare vid Älvsborgs regemente för att runt 1860 hamna vid Karl XV:s hov.

Dardel nämner Tockson första gången i juni 1861 i samband med midsommarfirandet på Ulriksdal.Bland hans många sysslor hörde att stoppa och rensa kungens pipor,vilket gav honom epitetet ”Piprensaren”. Detta styrks också av bevarade arkivalier, men Tockson gjorde betydligt mer. Han fungerade som kungens personliga uppassare och hade hand om majestätets hundar och ridhäst. Det är i rollen som stallbetjänt vi ser Tockson på Dardels porträtt. Han bären av sina karaktäristiska dräkter med röd fez, boleroliknande jacka och knäbyxor.I händerna håller han tömmarna till den ståtliga häst som antyds till vänster i teckningen. Tockson brukade ledsaga Karl XV till häst på de så kallade förstamajpromenaderna på Djurgården, vilket också omnämns av August Strindberg i hans samhällssatir Det nya riket. Vid ett sådant tillfälle råkade dock Tockson oförsiktigt hamna i diket, varför han upphörde att vara del av kungens uppvaktning i samband med den traditionella ritten. Från hovet försvann han dock först definitivt efter Karl XV:s död och han erhöll en liten pension. John Panzio Tockson gifte sig 1870, fick två barn och försörjde sig som diversearbetare i Stockholm fram till sin död.

Tack vare Augusta Åkerlöfs porträtt av honom, som sedan gammalt tillhör Statens porträttsamling, och nu genom nyförvärvet av Fritz von Dardels ovanligt inträngande framställning av Tockson ges ytterligare relief åt bilden av en hovanställd av afro-ursprung, den siste med titeln hovmorian i vårt land.

Förvärvet har möjliggjorts genom medel ur Axel Hirschs stiftelse.Nationalmuseum har inga egna medel att förvärva konst för utan samlingarna berikas genom gåvor samt privata stiftelse- och fondmedel.

Presskontakt
Magnus Olausson, chef för samlingar och forskning, magnus.olausson@nationamuseum.se, 08-5195 4371
Hanna Tottmar, pressansvarig, press@nationalmuseum.se, 0767-23 46 32

Ämnen

Kategorier

Regioner


Nationalmuseum är Sveriges ledande konst- och designmuseum. Samlingarna omfattar äldre måleri, skulptur, teckningar och grafik samt konsthantverk och design fram till idag. Museibyggnaden genomgår en renovering och beräknas öppna igen under 2018. Verksamheten fortgår genom samarbeten både i Sverige och utomlands och med tillfälliga utställningar på Konstakademien, Fredsgatan 12 och Nationalmuseum Design på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Nationalmuseum samarbetar med Svenska Dagbladet och Grand Hôtel Stockholm. Verksamheten får också stöd av FCB Fältman & Malmén.

 

Presskontakt

Pressansvarig

Pressansvarig

Presskontakt Hanna Tottmar 08-5195 4400

Välkommen till Nationalmuseum!

Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Det totala antalet föremål är cirka 700 000. Museibyggnaden var stängd under fem år då den genomgick en omfattande renovering och öppnade för besökare igen hösten 2018.

Målerisamlingens tyngdpunkt ligger på svenskt måleri från 1700- och 1800-talet, men holländskt måleri från 1600-talet är också välrepresenterat och samlingen av franskt 1700-talsmåleri anses vara en av de främsta i världen. Verken är utförda av bland annat Rembrandt, Rubens, Goya, Boucher, Watteau, Renoir och Degas likväl som av svenska konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson, Ernst Josephson och Carl Fredrik Hill.

Museets samlingar av konsthantverk och design innehåller föremål av keramik, textil, glas och metall likväl som möbler och böcker. I samlingen av teckningar och grafik finns verk av Rembrandt, Watteau, Manet, Sergel, Carl Larsson, Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson. De 2 000 mästarteckningar som Carl Gustaf Tessin förvärvade under sin tid som ambassadör i Frankrike på 1700-talet är centrala.

Konst och föremål från Nationalmuseums samlingar finns även på kungliga slott såsom Gripsholm, Drottningholm, Strömsholm, Rosersberg och Ulriksdal likväl som på Svenska institutet i Paris. Museet förvaltar Statens porträttsamling på Gripsholms slott som är världens äldsta nationella porträttgalleri och Gustavsbergssamlingen med ungefär 45 000 föremål tillverkade på Gustavsbergs Porslinsfabrik. Nationalmuseum ansvarar även för utställningsverksamheten på Nationalmuseum Jamtli och Gustavsbergs Porslinsmuseum.

Nationalmuseum är en statlig myndighet som ska främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Huvudman och uppdragsgivare är Sveriges regering under Kulturdepartementet. Uppdraget är att vårda och tillgängliggöra konsten i samlingarna samt att verka för ökad kunskap.