Museet i Media v.42

24 miljoner kronor i forskningsanslag till DarkTree och Fredrik Ronquist, förvirrade Morkullor, varför vi ska åka till Mars och en viktig debattdag om hyresmodellen. Det är några exempel på hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit media under veckan. I övrigt har vi några långlivade favoriter om den framgångsrika björninventeringen, invasiva växter och uttrar.

Outforskade insekter ska fram i ljuset - 24 miljoner kronor till nytt forskningsprojekt

I veckan skickade vi ut ett pressmeddelande om forskningsprojektet DarkTree som tilldelats 24 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenberg Stiftelse. Studien ska ledas av Naturhistoriska riksmuseets Fredrik Ronquist och är ett samarbete mellan Naturhistoriska riksmuseet, Kungliga Tekniska Högskolan och Linköpings Universitet.

Nyheten uppmärksammades av bland andra Vetenskapsradion och P1 Morgon, och sverigesradio.se, samt Förmiddag i P4 Uppland och Landets Fria Tidningen.

30 excellenta forskningsprojekt delar på 835 miljoner kronor i anslag

På den egna sajten listar Knut och Alice Wallenbergs stiftelse de 30 forskningsprojekt som fått dela på 835 miljoner kronor i anslag. Projektet DarkTree med Naturhistoriska riksmuseets Fredrik Ronquist som forskningsledare är ett av projekten. Stiftelsen skriver:

De totalt 30 projekten, inom medicin, naturvetenskap och teknik, har efter en internationell utvärderingsprocess bedömts ha så hög vetenskaplig potential att de har möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. Varje projekt utvärderas av minst fyra, fem internationella experter inom respektive område.

– Stiftelsens utvärderingsprocess är fokuserad på att identifiera projekt som ligger i den internationella forskningsfronten och som kan bidra med ny kunskap, konstaterar Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Varför ska vi åka till Mars?

Vad kan vi lära oss genom att resa till Mars? Den frågan ställs i en podcast från Bokmässan i Göteborg. Varför är planeten så intressant för forskning? Vad driver människans nyfikenhet? Vi tar med dig till årets Bokmässa i Göteborg och ett samtal med Magnus Ivarsson, författare och forskare på Naturhistoriska riksmuseet samt Karl Bergquist från European Space Agency (ESA).

Scener och museer i samtal om lokalhyror: ”Helt hopplöst”

På tisdagen hade Svensk Scenkonst bjudit in till seminariedag med rubriken "Ursäkta röran vi bygger om - kulturpolitisk samling". Dramaten, Naturhistoriska Riksmuseet och Kungliga Operan samlades i ett panelsamtal för att diskutera lösningar på de ökade lokalhyrorna. På scenen bland andra Lisa Månsson, överintendent på Naturhistoriska riksmuseet.

Via länken kan du både se hela sändningen och läsa ett sammandrag av dagen.

Seminariedagen bevakades av flera nyhetskanaler bland andra Kulturnytt, Sveriges Radio och P1 Morgon och Förmiddag i P4 med Alexander Hammarlöf och Nyheter i P4 och SmålandsPosten.

Därför har Naturhistoriska riksmuseet 3000 döda uttrar i frysen

På Expressens YouTube-kanal och på TikTok berättas att Naturhistoriska riksmuseet har 3000 döda uttrar i frysen. Utter-experten Anna Roos, som arbetar Naturhistoriska riksmuseet, förklarar varför djuren är så viktiga för forskningen och varför man har döda uttrar i frysen sedan 1970-talet.

Kraschade in i byggnad: "Inte bäst på att manövrera"

Den var på väg söderut. Men utanför apoteket vid Gullmarsplan tog det tvärstopp. "Det är inte ovanligt att Morkullor krockar med byggnader. Den blir förvirrad av stadsljusen och har inte bästa manöverbarheten", säger Didrik Vanhoenacker på Naturhistoriska riksmuseet i en artikel i Mitt i Stockholm.

Vid halvniotiden på onsdagsmorgonen stannade flera förbipasserande till vid den ovanliga synen. Utanför apoteket vid Gullmarsplan låg en stor, spräcklig fågel med lång näbb, synbarligen död. Samma morgon fick Naturhistoriska Riksmuseet in ytterligare en rapport om en död morkulla från Pungpinan, inte långt därifrån.

Veckans lyssnarfavorit

Naturmorgons reportage med museets Ludvig Palmheden har blivit den senaste veckans kioskvältare med närmare 1,3 miljoner lyssningar. Här kan du följa med Ludvig och reporter Karin Gyllenklev på snokjakt i Nackreservatet.

https://sverigesradio.se/artikel/naturreportaget-snok-luktar-lycka

Unik korsning mellan hybridslide och bokharabinda riskerar att sprida sig

En korsning mellan hybridslide och bokharabinda har påträffats, skriver Partille Tidning och Kungsbacka Posten.

-Det är en unik upptäckt, säger trädgårdsmästare Mattias West som fått den nya hybriden bekräftad med hjälp av DNA. (Naturhistoriska riksmuseet gjorde analys, reds. Anm. )

Artikeln ligger bakom betalvägg men natursidan.se har skrivit om det tidigare och den artikeln ligger öppen.

Nya ledtrådar om hur vår käke utvecklades från kräldjur

Favorit i repris.

Vetenskapsradion rapporterar och intervjuar Lars Werdelin, Naturhistoriska riksmuseet.

• Ett av de utmärkande dragen hos oss däggdjur är att vår underkäke består av ett ben på varje sida, till skillnad från kräldjur vars käkled består av upp till fem.
• Under däggdjurens evolution från kräldjur minskade antalet ben.
• Nu kan forskare, med hjälp av datortomografi, ge oss lite fler ledtrådar till hur den här utvecklingen gick till.

”En stor hög skit med blåbär” – och statistik över björnstammen

I ett reportage från SvT och Lokala Nyheter Västerbotten hör vi en intervju med Michael Schneider, rovdjuransvarig på Länsstyrelsen, om den pågående björninventeringen.

SvT presenterar också en sida med statistik och grafer över förekomsten av björnar över tid, geografisk spridning, antal skjutna björnar med mera.

Tack vare ett bra blåbärsår har det också blivit mycket björnspillning i skogarna. Dessutom har intresset för att räkna björnbajs varit stort bland västerbottningarna.

– Vi har fått in över 1 500 prover och det är rekord, säger Michael Schneider, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen.