Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media. Den invasiva sammetsgetingen närmar sig Sverige. Dessutom denna vecka: museet lanserar metod för att rädda en bortglömd art i biodiversitetskrisen, plus bäverboom och svar på frågan varför man blir brännskadad av vissa växter.
Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media. Veckan bjöd på vilda djur i storstan – både bäver och älg i centrala Stockholm. Dessutom ett fint reportage om Miljöprovbanken i repris från Vetenskapsradion.
Vi vet att tigrar och noshörningar är hotade arter i den globala biodiversitetskrisen. Men hur är det med de oansenliga arter som trots sin litenhet spelar stor roll i våra ekosystem? Över en tredjedel av Europas mossarter är hotade, något som kan få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Nu lanseras en lättanvänd metod för att identifiera vilka mossor som är i störst behov av åtgärder.
I september 2018 drabbades Brasiliens nationalmuseum i Rio de Janeiro av en förödande brand och 85 procent av museets ovärderliga samlingar gick förlorade. Nu donerar Naturhistoriska riksmuseet 400 föremål för att bidra till återuppbyggnaden, lagom till jubileumsfirandet av 200 års diplomatiska relationer mellan Sverige och Brasilien.
Den gångna veckan i media: Rovströmming i Östersjön, rekordstor licensjakt på björnar i höst och frösådd parkslide - ett "skräckkfynd" i Kungsbacka. Det är några av den gångna veckans inslag i media. Dessutom ser vi räven som knycker postpaket.
Det här är en sammanställning a hur museet förekommit i media det gångna två veckorna som bjudit på dykarskalbaggarnas släktträd, giftiga larver, penis-spelande vatteninsekter och jättemask med nervgift. Dessutom en sammanställning av Sveriges konstigaste frågor om djur.
Upplev de svenska djuren på riktigt nära håll i sommar! I vår utställning Natur i Sverige träffar du både lodjur, björn och varg - även de minsta insekterna. Du får också se de olika spännande miljöerna de lever i. Vi välkomnar dig ut till vår gröna oas. Gå vårt upptäckarspår, säg hej till trädgårdens superhjältar och ta en tur på barfotastigen. Varmt välkomna att fira sommarlovet med oss!
Ringmärkningscentralen får ny ledning. Naturhistoriska riksmuseet välkomnar Johan Lind som förste intendent och ledare för verksamheten vid ringmärkningscentralen. Johan tillträder sin tjänst den 1 september och efterträder Thord Fransson, som går i pension efter 40 år i museets tjänst.
Har du någon gång legat på mage och kikat ner i en damm eller kanske rent av doppat en vattenhåv i sötvatten? Då har du garanterat stött på dem – dykarskalbaggar! Nu har ett forskarteam för första gången kunnat kartlägga deras evolutionära släktskap med hjälp av ny DNA-teknik. Och på köpet upptäckt att äldre forskning baserad på enbart anatomi ibland var mer träffsäker än senare genstudier.
Det här är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Getingsommar på gång, Biologiska mångfaldens dag, rapport från jätteartbingo, ny kartläggning av tumlares matvanor och en artikel om forskningsinfrastruktur. Läs också en forskares tankar kring skolprojektet ”låna en forskare” och dessutom - allt du velat veta om hajar.
Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag och ett cyklande artbingo från Djurgården i Nationalstadsparken till Akalla by på Järvafältet! Du journalist kan följa med Didrik Vanhoenacker och Erik Hansson på turen eller kanske bara möta upp längs vägen eller göra ett inslag via telefon. 300 arter, djur och växter, ska prickas av från Djurgården till Akalla. Inte publikt evenemang.
Detta är en sammanställning av hur museet synts i media den gångna veckan. Fågelsångsnatten, Biologiska mångfaldens dag, invasion av både plattmaskar och björkpollen och varför har de gulliga igelkottarna såna problem med livet i Sverige, medan de lever och frodas i Nya Zeeland?
Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag. Naturhistoriska riksmuseet arrangerar aktiviteter under en hel vecka, både på museet och andra platser. Spela artbingo, gå på visningar, träffa experter och fråga allt du vill veta om djur och natur!
Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media den gångna veckan. Gå kurs och bli sälobservatör för att hjälpa forskarna. Vit koltrast på kyrkogården och ny film om delfiner på Cosmonova.
Det här är en sammanställning av hur museets synts i media under de senaste två veckorna. Komdovaran från 30-talet gästar TV-studio, invasiv platsmask är gensekvenserad och har argentinsk bakgrund, museet flyttar magasin till Morgongåva, Biologiska mångfaldens dag i Akalla och sill från Vasaskeppet i klimatstudie.
Den 14 maj förhandsvisas IMAX®-filmen Delfiner på Naturhistoriska riksmuseet. Evenemanget är öppet för allmänheten, först till kvarn gäller. Kvällen inleds med en introduktion av filmens regissör, den prisbelönte undervattensfotografen Jonathan Bird, följt av en 30 minuter lång filmvisning i Cosmonova. Därefter ges publiken möjlighet att ställa frågor till regissören.
Sill från Vasaskeppet i klimatstudie, biolog letar björndjur, ung forskare vinner Naturhistoriska riksmuseets pris och utdöda djur som väcks till liv. Välkommen till ett axplock från media i påskveckan.
Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.
Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Vad betyder fåglar och människor för varandra, havsörnen och Forsmark, gråhuvad vipa i Vallentuna, fri entré på museet med bibliotekskort, kärlekskranka grodor lever farligt , larvmyller i Luleå och denisovamänniskan.
Bibliotek längs busslinje 540 lånar från och med maj ut entrékort till Naturhistoriska riksmuseet. Initiativet är ett samarbete mellan museet och bibliotek i Tensta, Rinkeby, Hallonbergen, Ulriksdal och Bergshamra. Barn till och med 18 år går alltid in gratis på museet och nu får alltså även vuxna chansen. Syftet är att möjliggöra museibesök för alla och främja ett hållbart resande inom staden.
