Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Ny forskning om naturhistoria

    Jakten på kunskap om naturens historia och mångfald fortsätter. Här ges tre exempel på ny forskning. I hård konkurrens har museets forskning tilldelats pengar från de statliga forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet och Forskningsrådet Formas.

  • Brutus Östling - nu på Naturhistoriska riksmuseet

    ”En svensk fågelfotograf i världsklass” har han kallats, Brutus Östling, som på kort tid har blivit både uppmärksammad och prisbelönad som naturfotograf. Perioden 21 november 2006 –14 januari 2007 visar Naturhistoriska riksmuseet ett urval av hans bilder. Brutus Östling utsågs i år till Årets naturfotograf 2005 av Naturvårdsverket. I priset ingår, förutom en penningsumma, möjligheten att stäl

  • Embryo av de första djuren – mer primitiva än man trott

    Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, Stefan Bengtson och Yue Zhao, har nu argument för att mycket tidiga fossil i djurens utvecklingshistoria är mer primitiva än många forskare trott. De kommer från ett djur som till och med är mer primitivt än dagens tvättsvampar.

  • Blyhalterna i miljön sjunker

    En forskargrupp på Naturhistoriska riksmuseet har funnit att blyhalterna sjunker i fisk, fågel och däggdjur. Mätningarna är en del av det nationella övervakningsprogrammet för miljön som genomförs i samarbete med Naturvårdsverket. Halter av miljögifter mäts årligen i ett antal arter från olika delar av landet. Syftet är bland annat att följa effekten av de åtgärder som sätts in för att eliminera s

  • En kolibri i din trädgård?

    Troligast är att du sett en Större dagsvärmare, Macroglossum stellatarum. Under de senaste veckorna har Museets jourhavande biolog fått in mängder av förfrågningar från personer som trott sig ha en kolibri i sin trädgård. Den svävande besökaren med sina snabba vingslag har fått många att missta den för en liten kolibri. - Utvecklingen från ägg till fjäril har gått rekordsnabbt denna varma som

  • Sommartips: Jordgetingar finns, men är inte farligare än andra getingar

    Den så kallade jordgetingen är mytomspunnen och ofta kallad ”extra aggressiv och farlig”. Sanningen är, att det inte är någon egen art och de är inte farligare än de getingar som placerar sitt bo ovan jord. De getingar som placerar sina bon i underjordiska hålor kallas för jordgetingar. Av våra Svenska getingar är det endast tre arter som bygger bo i jorden. De kallas vanlig-, syd- och rödgetin

  • Ny teknik ger geologin nya möjligheter!

    Som enda institution i Skandinavien har nu museet glädjen att kunna använda sig av den senaste modellen av Masspektrometer, en Triton, ett högteknologiskt precisionsinstrument.

  • Jan Bergström tilldelas Angelinpriset

    Var sextonde år tilldelas en framstående forskare inom ämnesområdet paleontologi, Geologiska Föreningens Angelinpris. I år går det till Naturhistoriska riksmuseets professor emeritus i paleozoologi, Jan Bergström. Utmärkelsen kommer att delas ut den 1: a juni på Geologiska institutionen i Göteborg. "Jag är glad och tacksam för priset, som sätter fokus både på utdöda djurs biologi och på m

  • Premiär för ”Grekland: Antikens hemligheter” på Cosmonova

    En klassisk historia, fantastiska specialeffekter och ett av världshistoriens kanske kraftigaste vulkanutbrott. Den 12 maj är det premiär för Cosmonovas nya film ”Grekland: Antikens hemligheter”. Cosmonova är Sveriges enda IMAX®-biograf och visar film i världens största filmformat. Och den 12 maj är det premiär för en ny film på den jättelika kupolen – ”Grekland: Antikens hemligheter”. Det

  • Fotoutställningen ”Ögonblick”, öppnar 7 april 2006

    Naturfotografen Frans Lanting belönades med Lennart Nilsson-priset 2005. Inspirationen att fotografera djur från hela världen har han fått från sagan om Nils Holgersson. Nu visas Frans Lantings bilder i en utställning på Naturhistoriska riksmuseet.

Visa mer