Årets pollensäsong – nu börjar det!
Årets pollensäsong förväntas bli lite lindrigare för allergikerna än förra året. 2006 var ett extremt pollenår då bland annat björken blommade rikligt och många allergiker fick en besvärlig vår och sommar.
-
-
Utställning om hjärnan intar Naturhistoriska riksmuseet
Tisdagen den 20 februari är det premiär för en av vårens stora utställningar, ”Se hjärnan!”, på Naturhistoriska riksmuseet.
-
Cosmonova vs. Tour de France
Den 20 februari har den nya filmen ”Laddad för seger: Hjärnan vs. Tour de France” premiär på Cosmonova.
-
Hjärnan laddar för seger på Cosmonova
Tack vare hjärnans kapacitet kan människan övervinna fysiska och psykiska utmaningar som verkar omöjliga.
-
Ny forskning om naturhistoria
Jakten på kunskap om naturens historia och mångfald fortsätter. Här ges tre exempel på ny forskning. I hård konkurrens har museets forskning tilldelats pengar från de statliga forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet och Forskningsrådet Formas.
-
Brutus Östling - nu på Naturhistoriska riksmuseet
”En svensk fågelfotograf i världsklass” har han kallats, Brutus Östling, som på kort tid har blivit både uppmärksammad och prisbelönad som naturfotograf. Perioden 21 november 2006 –14 januari 2007 visar Naturhistoriska riksmuseet ett urval av hans bilder. Brutus Östling utsågs i år till Årets naturfotograf 2005 av Naturvårdsverket. I priset ingår, förutom en penningsumma, möjligheten att stäl
-
Embryo av de första djuren – mer primitiva än man trott
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, Stefan Bengtson och Yue Zhao, har nu argument för att mycket tidiga fossil i djurens utvecklingshistoria är mer primitiva än många forskare trott. De kommer från ett djur som till och med är mer primitivt än dagens tvättsvampar.
-
Blyhalterna i miljön sjunker
En forskargrupp på Naturhistoriska riksmuseet har funnit att blyhalterna sjunker i fisk, fågel och däggdjur. Mätningarna är en del av det nationella övervakningsprogrammet för miljön som genomförs i samarbete med Naturvårdsverket. Halter av miljögifter mäts årligen i ett antal arter från olika delar av landet. Syftet är bland annat att följa effekten av de åtgärder som sätts in för att eliminera s
-
En gammal gåta rörande fåglarnas utveckling och släktskap har fått sin lösning!
Frågan om fågelfamiljernas utveckling och inbördes släktskap har gäckat forskare i hundratals år. Med DNA-teknik och studier av fossila fåglar har en forskargrupp ledd av Per Ericson lyckats knäcka gåtan.
-
En kolibri i din trädgård?
Troligast är att du sett en Större dagsvärmare, Macroglossum stellatarum. Under de senaste veckorna har Museets jourhavande biolog fått in mängder av förfrågningar från personer som trott sig ha en kolibri i sin trädgård. Den svävande besökaren med sina snabba vingslag har fått många att missta den för en liten kolibri. - Utvecklingen från ägg till fjäril har gått rekordsnabbt denna varma som
-
Sommartips: Jordgetingar finns, men är inte farligare än andra getingar
Den så kallade jordgetingen är mytomspunnen och ofta kallad extra aggressiv och farlig. Sanningen är, att det inte är någon egen art och de är inte farligare än de getingar som placerar sitt bo ovan jord. De getingar som placerar sina bon i underjordiska hålor kallas för jordgetingar. Av våra Svenska getingar är det endast tre arter som bygger bo i jorden. De kallas vanlig-, syd- och rödgetin
-
Ny teknik ger geologin nya möjligheter!
Som enda institution i Skandinavien har nu museet glädjen att kunna använda sig av den senaste modellen av Masspektrometer, en Triton, ett högteknologiskt precisionsinstrument.
Visa mer
Loading...