Gå direkt till innehåll
Forskare fick se glimtar från vulkanen Fagradalsfjälls djupaste delar

Pressmeddelande -

Forskare fick se glimtar från vulkanen Fagradalsfjälls djupaste delar

Under vulkanutbrottet på Island kunde forskarna ta unika prover från den färska lavan. Undersökningarna visade magmans rörelser under jordskorpan, kunskap som kan hjälpa till att förutsäga vulkanutbrott.

Under sex månader år 2021 hade vulkanen Fagradalsfjäll på Island utbrott. Varje vecka samlade forskare prover från lavan och röken från vulkanen.

- Det var ett unikt tillfälle för oss att kunna följa vulkanutbrottet i realtid, säger forskaren Martin Whitehouse vid Naturhistoriska riksmuseet. I utbrottets början såg vi ytlig magma men ju längre det pågick desto mer magma kom från de riktigt stora djupen.

Mätningarna visade att magman kom från mer än 20 kilometers djup under ytan.

Vid ett vulkanutbrott tränger den heta, mjuka lavan upp från överfyllda magmakammare under jordskorpan. I den smälta magman bildas bergarter som får olika kemiskt innehåll beroende på vilket djup den bildas på, vid olika högt tryckt och temperatur. Det här gör att forskarna, genom att undersöka lavans kemiska innehåll, kunde avgöra hur magman hade rört sig under jordskorpan medan vulkanutbrottet pågick.

Lavan i laboratoriet

I laboratoriet NordSIMS på Naturhistoriska riksmuseet kunde proverna från den färska lavan undersökas för att avgöra dess kemiska innehåll. Sammansättningen av grundämnen, isotoper, bergarter och kristallformer är sådant som forskare behöver för att avgöra om lavan har ett ursprung från magma i ytliga eller djupa reservoarer under jordskorpan.

- Vanligtvis undersöker vi miljontals år gamla bergarter och mineral i laboratoriet NordSIMS men denna dagsfärska lava var det yngsta vi någonsin gjort mätningar på, säger Martin Whitehouse.

Kunskaper om magmans rörelser under jordskorpan behövs för att bättre kunna förstå vad som händer när en vulkan får utbrott. Forskarna kunde också jämföra sina resultat med seismologiska mätningar och markförändringar för att förbättra de modeller som förutsäger vulkanutbrott.

Forskningen publicerades i Nature 14 september 2022.

Kontakt

Martin Whitehouse

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet

08-5195 5169

martin.whitehouse@nrm.se


Martin Testorf

Vetenskapskommunikatör Naturhistoriska riksmuseet

mt@nrm.se

0709 429 011

Ämnen

Kategorier


Fakta om Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet med regeringens uppdrag att främja kunskapen, forskningen och intresset för vår värld. Myndigheten är en framstående forskningsinstitution och Sveriges största museum. 

Museet har under mer än 200 år samlat in föremål och data och bedrivit forskning om livet på jorden. Samlingarna innehåller fler än 11 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. All forskning och kunskap delas i utställningarna, Cosmonova och i aktiviteter på museet och digitalt


Kontakter

Catharina Hammarskiöld

Catharina Hammarskiöld

Presskontakt Kommunikationschef 0851955188
Caroline Borgudd

Caroline Borgudd

Presskontakt Marknads - och kommunikationsstrateg Cosmonova och utställningar 08-51954012
Caroline Forsström

Caroline Forsström

Presskontakt Marknadskommunikatör 08-519 551 92
Jonas Sverin

Jonas Sverin

Presskontakt Vetenskapskommunikatör 0736-794771
Didrik Vanhoenacker

Didrik Vanhoenacker

Presskontakt Jourhavande biolog nummer för journalister 0709993813

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige