Inventeringen av kungsörn i Sverige 2025 är klar och visar på ett starkt år. Totalt inventerades 869 revir under året. Av dessa bedömdes 612 vara aktivt använda av en stationär kungsörn eller ett örnpar. 280 häckningar lyckades, det högsta sedan den nationella inventeringen inleddes, och sammanlagt observerades 347 ungar – omkring 100 fler än året innan.
Sveriges har fått en rekordörn. Förra våren hittades Sveriges äldsta havsörn död i Böda ekopark på Öland. Obduktionen visade att den bar på hagel i kroppen från en gammal skottskada, trots att arten varit fredad i nästan hundra år. Nu har den monterats och får nytt liv i undervisningssyfte på Naturhistoriska riksmuseet. Örnen blev 36 år gammal.
Nya fossilfynd visar att en gigantisk släkting till dagens vithaj simmade i haven redan för 115 miljoner år sedan. Fynden ger forskarna fördjupad kunskap om hajars evolutionära historia och visar att arten intog rollen som havens toppredator betydligt tidigare än man trott. Studien presenterar en ny tvärvetenskaplig metod för att återskapa hur hajars kroppsstorlek utvecklats genom årmiljonerna.
Ett skandinaviskt forskarteam har hittat över 30 000 fossil från marina djur på den arktiska ön Spetsbergen. Fynden ger nya insikter om hur snabbt livet återhämtade sig efter jordens hittills största massutdöende. ”Bara tre miljoner år efter katastrofen fanns nya marina komplexa näringskedjor”, säger Benjamin Kear, Naturhistoriska riksmuseet.
Sedan 2000-talet har halterna av PFAS-ämnen sjunkit i Vänern, Vättern och Mälaren. En nyligen genomförd studie visar att regleringar och åtgärder lönar sig, men mycket återstår att göra både internationellt och lokalt. Med nya striktare EU-direktiv skulle alla tre sjöarna fortfarande överskrida tillåtna nivåer. Studien har gjorts genom att mäta förekomst av PFAS i fisk.
Ett internationellt forskarteam har upptäckt DNA från bakterier och andra mikrober bevarat i rester från mammutar. Analyserna avslöjar några av de äldsta mikrobiella DNA-fynd som någonsin återfunnits, och identifierar dessutom bakterier som kan ha orsakat sjukdomar hos mammutar. Studien har letts av forskare vid Centrum för paleogenetik och resultaten publiceras i Cell.
Ett team av veterinärer och marinbiologer från Naturhistoriska riksmuseet och Statens veterinärmedicinska anstalt har gjort en första analys av näbbvalen som strandade nära Kungsbacka i helgen. Strandningar av näbbvalar är mycket ovanliga men tycks ha ökat de senaste åren.
Vi vet att tigrar och noshörningar är hotade arter i den globala biodiversitetskrisen. Men hur är det med de oansenliga arter som trots sin litenhet spelar stor roll i våra ekosystem? Över en tredjedel av Europas mossarter är hotade, något som kan få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Nu lanseras en lättanvänd metod för att identifiera vilka mossor som är i störst behov av åtgärder.
I september 2018 drabbades Brasiliens nationalmuseum i Rio de Janeiro av en förödande brand och 85 procent av museets ovärderliga samlingar gick förlorade. Nu donerar Naturhistoriska riksmuseet 400 föremål för att bidra till återuppbyggnaden, lagom till jubileumsfirandet av 200 års diplomatiska relationer mellan Sverige och Brasilien.
Har du någon gång legat på mage och kikat ner i en damm eller kanske rent av doppat en vattenhåv i sötvatten? Då har du garanterat stött på dem – dykarskalbaggar! Nu har ett forskarteam för första gången kunnat kartlägga deras evolutionära släktskap med hjälp av ny DNA-teknik. Och på köpet upptäckt att äldre forskning baserad på enbart anatomi ibland var mer träffsäker än senare genstudier.
Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.
Varför är vatten viktigt och hur kan vi ta hand om det? Möt en marinbiolog, experimentera med vatten och upptäck vår blå planet i vår nya utställning. Lördag 22 mars bjuder Naturhistoriska riksmuseet in till vattnets värld.
I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn under 2024, den näst lägsta siffran på fem år, men ändå strax över det nationella målet. I Östergötland noteras den allra första lyckade häckningen i modern tid och framgången fortsätter även för Västra Götaland. Tillgång på föda och väder har troligen störst inverkan.
För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även rödhaken en vikande kurva. Antalet ringmärkta rödhakar har gått från 30 000 till 13 000 på fyra år.
Månens största krater är nu åldersbestämd. Ett forskarteam från England, Sverige och Kina presenterar en studie som visar att South Pole-Aitken-bassängen bildades för 4,3 miljarder år sedan. 120 miljoner år tidigare än forskarna hittills ansett. Analysen gjordes med en metod som utvecklats vid NordSIMS på Naturhistoriska riksmuseet.
Miljöprovbanken på Naturhistoriska fyller 60 år och är därmed Europas äldsta med en unik betydelse för svensk och internationell miljöövervakning. 400 000 prover fåglar, fiskar och däggdjur gör det möjligt för forskare att följa ett miljögifts förekomst över tid och undersöka konsekvenserna. Ju äldre prover som finns, desto längre tillbaka i tiden kan forskarna gå. Nu börjar frysarna bli fulla.
Absoluta merparten av världens miljontals insektsarter är inte beskrivna och vi vet alltför lite om deras evolution och påverkan på våra ekosystem. Det ska forskningsprojektet DarkTree ändra på. Studien ska dessutom utveckla nya metoder som kommer ha stor betydelse för framtida forskning och miljöövervakning. Projektet har idag tilldelats 24 miljoner kr av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Ny forskning visar att manteln i jordens inre är kemiskt mycket mer homogen än forskarna tidigare trott. Matthijs Smit och Ellen Kooijman ligger bakom det geovetenskapliga detektivarbete som visar att lava på öar som Hawaii, Samoa eller Island har ett gemensamt ursprung i en kemiskt homogen del av jordens inre. Sina unika egenskaper får lavan först på vägen till jordytan.
När de utdöda får nytt liv: Naturhistoriska riksmuseets Tom van der Valk erhåller prestigefyllt och omfattande anslag på 17 miljoner kronor av The European Research Council (ERC) för att leda en banbrytande studie av hittills okända förändringar i utdöda arters arvsmassa. Studien kan ge oss nya förklaringar till både arters utveckling och de genetiska faktorer som bidrog till deras utdöende.
I naturhistoriska samlingar finns enstaka exemplar av paradisfågelhannar som länge förbryllat forskare, då deras fjäderdräkter inte matchar tidigare kända arter. De dag anses idag vara hybrider. Ett internationellt team kan nu i två nya studier visa att hybridavkommor hos paradisfåglar har möjligheten att föröka sig och att föra över genetiskt material mellan arter.
