Gå direkt till innehåll
Sillgrisslor illustrerar konflikter mellan miljömålen för Östersjön. Foto Aron Hejdström
Sillgrisslor illustrerar konflikter mellan miljömålen för Östersjön. Foto Aron Hejdström

Pressmeddelande -

Sillgrisslor illustrerar konflikter mellan miljömålen för Östersjön

Sillgrisslor får svårare att överleva om dagens förvaltning av Östersjön lyckas med målen att minska övergödningen och återuppbygga torskbeståndet. Östersjön kan inte ge oss allt, utan vi behöver diskutera prioriteringar, menar forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Den främsta faktorn för sillgrisslors överlevnad i Östersjön är mängden skarpsill, visar en ny studie ledd av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Skarpsill är sillgrisslans viktigaste födokälla i Östersjön. Skarpsillen är huvudföda även för torsken, vilket gör att skarpsillsbeståndet påverkas av fisketrycket på torsk.

- Dynamiken mellan olika arter i födoväven leder till att förvaltningsbeslut kommer ha både positiva och negativa konsekvenser, säger Martina Kadin, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Vi behöver vara beredda på att Östersjön inte kan ge oss allt vi önskar samtidigt och istället diskutera prioriteringar.

Olika framtidsscenarion

För att undersöka sillgrisslornas överlevnad i framtiden under olika förvaltningsalternativ, gjorde forskarna en modell där faktorer som näringstillförsel och fisketryck på torsk kunde varieras och därmed påverka mängden skarpsill. Höga näringsnivåer i Östersjön har negativa effekter på framför allt torsk men gynnar skarpsillen.

I framtidsscenariot som mest liknar dagens förvaltningsmål av Östersjön, med minskad näringstillförsel och lågt fisketryck på torsk, försämras sillgrisslors överlevnad. Eftersom överlevnaden är en viktig faktor för långlivade arter som sillgrisslor skulle den lägre överlevnaden leda till en minskning av sillgrisslepopulationen. I de flesta andra scenarion ökar däremot mängden skarpsill och därmed även antalet sillgrisslor.

Studien publicerades i Ecology and Evolution.

Kontakt

Martina Kadin
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet

Martina.kadin@nrm.se
Tel 08-519 541 49

Ämnen

Kategorier


Fakta om Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och Sveriges största museum. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.

De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 10 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns elva permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.

Kontakter

Catharina Hammarskiöld

Catharina Hammarskiöld

Presskontakt Kommunikationschef 0851955188
Caroline Borgudd

Caroline Borgudd

Presskontakt Marknads - och kommunikationsstrateg Cosmonova och utställningar 08-51954012
Caroline Forsström

Caroline Forsström

Presskontakt Marknadsassistent 08-519 551 92
Jonas Sverin

Jonas Sverin

Presskontakt Vetenskapskommunikatör 0736-794771
Didrik Vanhoenacker

Didrik Vanhoenacker

Presskontakt Jourhavande biolog nummer för journalister 0709993813

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige