Gå direkt till innehåll
Längs med kusten utanför Sidney studerade forskaren Stephen McLouglin den tydliga gränsen för de svarta, kolrika berglagren. Gränsen uppkom när 70% av alla växter på land försvann vid det tredje massutdöendet i jordens historia för 252 m
Längs med kusten utanför Sidney studerade forskaren Stephen McLouglin den tydliga gränsen för de svarta, kolrika berglagren. Gränsen uppkom när 70% av alla växter på land försvann vid det tredje massutdöendet i jordens historia för 252 m

Pressmeddelande -

Utsläpp av koldioxid orsakade jordens största massutdöende

Nu vet forskarna mer om det dramatiska förlopp som kallas jordens tredje massutdöende för 250 miljoner år sedan. Livet på land slogs ut långt före livet i havet. Genom att studera fossil och lager i berggrunden kunde forskarna se att återhämtningen tog miljontals år innan livet återvände på land.

Fem stora massutdöenden har skett i jordens historia. Många menar att ett sjätte pågår just nu i och med den snabba förlusten av biologisk mångfald. Det tredje utdöendet var det största och då försvann 96% av alla arter i haven, och 70% av de landlevande djuren. Orsaken var troligen gigantiska vulkanutbrott i Sibirien som ledde till att enorma mängder koldioxid och andra växthusgaser släpptes ut i atmosfären och jordens medeltemperatur steg flera grader.

Kunskapen om det tredje massutdöendet är framför allt baserad på forskning i områden som vid den tiden var täckta av hav på norra halvklotet. I den nya studien har forskarna istället undersökt den tidens landlevande ekosystem i Australien. Resultaten kompletterar det som redan är känt om katastrofen, här är huvudresultaten:

  • Massutdöendet av växter på land skedde för 252,31 miljoner år sedan. Forskarna har lyckats göra den mest exakta dateringen hittills genom att datera vulkanisk aska från de stora Sibiriska utbrotten.
  • Utdöendet på land var en global händelse. Hårdast drabbades tempererade skogsområden, träskmarker, som var vanliga vid den här tiden. Först drabbades växter, sedan insekter, växtätare och sist rovdjuren.
  • Resultaten visar på en klimatförändring med varmare, torrare klimat och en väldigt långsam återhämtning av vegetationen med ett uppehåll i torv- och kolbildning på ca 5-10 miljoner år efter massutdöendet.
  • Livet i havet slogs ut ca 370 000 år efter att växterna försvann från land. Här gick uppvärmningen långsammare och till slut avstannade oceanernas globala cirkulation.
  • Studien styrker den etablerade förklaringen att vulkanutbrotten i Sibirien orsakade det tredje massutdöendet.

Studien är ett samarbete mellan forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och kollegor i USA och Australien. Resultaten publicerades i Nature Communications 2019-01-23.

Prof. Vivi Vajda, Naturhistoriska riksmuseet

epost: vivi.vajda@nrm.se; tel.076-8675062, talar svenska, engelska, spanska, ungerska

Prof. Stephen McLoughlin, Naturhistoriska riksmuseet

Epost steve.mcloughlin@nrm.se; tel. 073-3402362, talar engelska

Dr Chris Mays, Naturhistoriska riksmuseet

epost: chris.mays@nrm.se; tel. 073-4202433, talar engelska.

Ämnen

Kategorier


Fakta om Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och Sveriges största museum. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.

De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 10 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns elva permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.

Presskontakt

Catharina Hammarskiöld

Catharina Hammarskiöld

Presskontakt Kommunikationschef 0851955188
Caroline Borgudd

Caroline Borgudd

Presskontakt Marknads - och kommunikationsstrateg Cosmonova och utställningar 08-51954012
Caroline Forsström

Caroline Forsström

Presskontakt Marknadsassistent 08-519 551 92
Jonas Sverin

Jonas Sverin

Presskontakt Vetenskapskommunikatör 0736-794771

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.