Pressmeddelande -
Vulkanisk vinter och istäckt Arktis gynnade uppkomsten av dinosaurier
Tidsperioderna trias och jura karakteriserades av ett varmt klimat, en växthusvärld utan polarisar. Nya forskningsresultat visar att massutdöendet i övergången mellan dessa tidsperioder inleddes med en köldperiod för 201 miljoner år sedan, orsakad av omfattande vulkanisk aktivitet som ledde till år av vulkanisk vinter, innan växthuseffekten ändrade klimatet fullständigt.
Studien har utförts av ett internationellt team lett av Professor Paul Olsen (Lamont Doherty Earth Observatory) i samarbete med forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet, som studerat sediment från Junggar i nordvästra Kina. Området låg under trias och jura längre norrut än idag och utgjorde en del av Arktis. Rikligt med material som bevisligen transporterats av is har påträffats i sjösediment avsatta under sen trias och tidigaste jura vilket indikerar att det skogklädda Arktis kännetecknades av minusgrader under vinterhalvåret, trots extremt höga nivåer av atmosfärisk CO2.
Analyser visar att flera dinosauriegrupper (non-avian dinosaurs) hade värmeisolerande, primitiva ”fjädrar ”- protofjädrar, vilket gjorde det möjligt för dem att komma åt den rika, lövfällande och vintergröna Arktiska vegetationen även under perioder av köld. Intensiva men övergående vulkaniska vintrar med kyla och mörker, orsakade av omfattande vulkanisk aktivitet i samband med bildandet av Atlanten, ledde till massutdöendet i slutet av trias (201,6 miljoner år sedan) på land, vilket decimerade alla medelstora till stora oisolerade kontinentala reptiler. Däremot var befjädrade dinosaurier redan väl anpassade till kyla, och de inte bara överlevde utan genomgick även en snabb anpassning och ekologisk expansion under tidsperioden jura. Dessa dinosaurier kom då att ta över regioner som tidigare dominerats av stora reptiler som saknade isolerande ”fjädrar”.
Bildtext 1: Fjäderklädd dinosaurie som jagar ett däggdjur. Snöfall och vulkaner i bakgrunden som orsakade vulkanisk vinter med snö och minusgrader. Målning av konstnären Larry Felder.
Bildtext 2: Foto av trias-jura-sektionen i Junngar, Kina. De tunna, svarta skikten är sjösediment från en tid med minusgrader i dåvarande Arktis.
Kontakt
Vivi Vajda, professor vid Naturhistoriska riksmuseet
vivi.vajda@nrm.se
0768-675 062
Ämnen
Kategorier
Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och ett av Sveriges största museer. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.
De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 11 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns flera permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.
