En havsnivå som sjönk med 100 meter, omfattande algblomningar och våldsam vulkanism gjorde livet omöjligt för många arter. Så beskrivs katastrofen som ledde till jordens första massutdöende för 444 miljoner år sedan då 86% av alla djurarter försvann. Det var syrebrist och vätesulfid som låg bakom massutdöendet snarare än kyla eller ökad syrehalt som forskarna tidigare trott.
När alla andra mammutar försvunnit lyckades ett litet antal överleva isolerade på en ö i Arktiska oceanen under ytterligare 6000 år. Med hjälp av DNA från mammutfossil har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet kommit fram till att mammutarna under tiden på ön höll sig kring ungefär 500 reproducerande mammutar och att de ändå inte drabbades av inavel.
Naturhistoriska riksmuseet är stängt 26-29 mars och upplåter hela museet och Cosmonova åt ca 300 personer från åtta länder längs norra polcirkeln – forskare och tjänstemän med ansvar för en hållbar utveckling i Arktis.
Inbjudan till pressträff 21 mars kl 12, Rosenbad. Den 28-29 mars möts representanter från Arktiska rådet i Stockholm. Sverige som ordförande i Arktiska rådet står som värd för mötet. I anslutning till det anordnar Polarforskningssekretariatet sitt årliga Polarforum. Båda mötena arrangeras på Naturhistoriska riksmuseet och bildar tillsammans Stockholm Polar Week
Stora skred på havsbotten begravde massor av djur för 520 miljoner år sedan. Hur sådana händelser kunde bevara alla djur, även djur utan ben och skal, har länge varit en olöst gåta. Nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet hittat en förklaring.
Hundratals meter ner i havsbottnens berggrund finns ett rikare liv än forskarna tidigare sett. Provtagningar med djupgående borrar utanför Hawaii visade sig innehålla fossil av svampar. Mycket talar för att det än idag lever svampar där, under minst sagt exotiska livsförhållanden.
Fossil i sandkornsstorlek tolkas av ett svensk-engelskt forskarlag som små fabriker som producerade sporer av encelliga organismer för mer än en halv miljard år sedan. Ett viktigt trappsteg i evolutionen från enskilda celler till flercelliga djur kan därmed vara identifierat. Studien publiceras i tidskriften Science på fredag 23 dec 2011.
De ser ut som små högteknologiska satelliter men är naturliga och finns överallt i de flesta av jordens hav. Nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet utvecklat ett sätt att använda kiselalger för att se sommartemperaturen flera hundra år tillbaka.
Ett fynd av Antarktis äldsta valfossil visar hur snabbt valarna spred sig över jordens hav för ca 50 miljoner år sedan. Ett käkben med en karakteristiskt taggig valtand gjorde att Naturhistoriska riksmuseets forskare genast kände igen fossilet.
Ett forskarteam med deltagare från Naturhistoriska riksmuseet har hittat ett 100 miljoner år gammalt fossil där man tydligt ser hur ett kvalster äter av en blommas pollensäckar. Fyndet är det första i sitt slag i världen och ger en unik glimt av en näringskedja under kritatiden.
Med hjälp av långa sabeltänder kunde förhistoriska kattdjur utdela ett dödande, punkterande bett i sitt byte. Men till skillnad mot vad många trott, var tänderna inte till hjälp för att döda stora djur, tvärtom. Det visar ny forskning vid Naturhistoriska riksmuseet.
Obs! Exklusivt bildmaterial Kammaneter tycks tillhöra de allra äldsta djurgrupperna. Det visar nya fossilfynd i södra Kina som forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har undersökt. I den gamla forskardebatten om vilka som är äldst, kammaneterna eller nässeldjuren, tar nu kammaneterna ledningen.
