Fossilfyndet överraskade forskarna som inte förstår inte hur en lädersköldpadda kunde finnas i Sverige för 75 miljoner år sedan. Upptäckten kan innebära att lädersköldpaddor har ett ännu äldre ursprung än man trott.
Museets forskare gjorde ett besök i Kungsträdgårdens tunnelbanestation för att ta reda på hur droppstenar i grottor bildas och upptäckte ett outforskat ekosystem.
Idag gästas Naturhistoriska riksmuseet av 25 personer från Kina, som vill starta en systematisk övervakning av miljögifters spridning i naturen. Naturhistoriska riksmuseet har världens äldsta miljöprovbank för att spåra och dokumentera miljögifter. Kinadelegaterna är här för att lära av oss och sedan starta upp en motsvarande verksamhet i Kina.
Nu kommer vårvärmen – Välkommen till frukostmöte Torsdag 26 april kl 08.30 Naturhistoriska riksmuseet, Restaurang Fossilen, nedre plan. OSA onsdag 25 april, mt@nrm.se (Martin Testorf, Naturhistoriska riksmuseet) Träffa museets avgående jourhavande biolog, och den tillträdande. Vi bjuder på frukost och visar sedan några vårtecken och intressanta observationer i skogsbacken alldeles utanför.
En havsnivå som sjönk med 100 meter, omfattande algblomningar och våldsam vulkanism gjorde livet omöjligt för många arter. Så beskrivs katastrofen som ledde till jordens första massutdöende för 444 miljoner år sedan då 86% av alla djurarter försvann. Det var syrebrist och vätesulfid som låg bakom massutdöendet snarare än kyla eller ökad syrehalt som forskarna tidigare trott.
När alla andra mammutar försvunnit lyckades ett litet antal överleva isolerade på en ö i Arktiska oceanen under ytterligare 6000 år. Med hjälp av DNA från mammutfossil har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet kommit fram till att mammutarna under tiden på ön höll sig kring ungefär 500 reproducerande mammutar och att de ändå inte drabbades av inavel.
Naturhistoriska riksmuseet är stängt 26-29 mars och upplåter hela museet och Cosmonova åt ca 300 personer från åtta länder längs norra polcirkeln – forskare och tjänstemän med ansvar för en hållbar utveckling i Arktis.
Inbjudan till pressträff 21 mars kl 12, Rosenbad. Den 28-29 mars möts representanter från Arktiska rådet i Stockholm. Sverige som ordförande i Arktiska rådet står som värd för mötet. I anslutning till det anordnar Polarforskningssekretariatet sitt årliga Polarforum. Båda mötena arrangeras på Naturhistoriska riksmuseet och bildar tillsammans Stockholm Polar Week
Stora skred på havsbotten begravde massor av djur för 520 miljoner år sedan. Hur sådana händelser kunde bevara alla djur, även djur utan ben och skal, har länge varit en olöst gåta. Nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet hittat en förklaring.
Hundratals meter ner i havsbottnens berggrund finns ett rikare liv än forskarna tidigare sett. Provtagningar med djupgående borrar utanför Hawaii visade sig innehålla fossil av svampar. Mycket talar för att det än idag lever svampar där, under minst sagt exotiska livsförhållanden.
Fossil i sandkornsstorlek tolkas av ett svensk-engelskt forskarlag som små fabriker som producerade sporer av encelliga organismer för mer än en halv miljard år sedan. Ett viktigt trappsteg i evolutionen från enskilda celler till flercelliga djur kan därmed vara identifierat. Studien publiceras i tidskriften Science på fredag 23 dec 2011.
De ser ut som små högteknologiska satelliter men är naturliga och finns överallt i de flesta av jordens hav. Nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet utvecklat ett sätt att använda kiselalger för att se sommartemperaturen flera hundra år tillbaka.
