Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Fjällgäss. Inga gener från bläsgås i Sveriges fjällgäss visar ny kartläggning. Foto Projekt Fjällgås

    Inga gener från bläsgås i Sveriges fjällgäss

    En kartläggning av de akut hotade fjällgässens arvsmassa visar att det inte finns några hybrider med den närbesläktade bläsgåsen. Resultatet kommer att underlätta artens bevarandearbete.

  • Forskare har lyckats kartlägga sabeltandade kattdjurs arvsmassa. De var flockdjur anpassade för långdistanslöpning. Illustration: Velizar A. Simeonovski.

    Sabeltandad katts DNA beskriver en uthållig jägare

    Forskare har kartlagt ett sabeltandat kattdjurs DNA och drar slutsatser om ett socialt intelligent flockdjur som jagade i grupp genom att trötta ut bytet över långa distanser. Trots stora likheter var denna utdöda katt en mycket avlägsen släkting till dagens kattdjur.

  • Se superhundar på Cosmonova på höstlovet!

    Det händer på Naturhistoriska riksmuseet i oktober

    Vi bjuder in till en händelserik höstlovsvecka med aktiviteter, film och upptäckande. Träffa superhundar på Cosmonova. Hur jobbar en mammutforskare? I aktivitetsrummet Labbet får du själv prova på. Museets utställningar är redo att utforskas. Kom nära den sabeltandade katten och se Afrikas vilda djur i vår fotoutställning. Välkomna!

  • Rekonstruktion av ekosystem i Sverige under jura (för ca. 160 miljoner år sedan). Illustrationen är baserad på växtfossil från Fyledalen, Skåne vilka bevaras i Naturhistoriska riksmuseets samlingar.  Bild Naturhistoriska riksmuseet och Michael Rothma

    28,6 miljoner för att studera växters överlevnadsstrategier

    Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och Lunds universitet får 28,6 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, för att undersöka fossila växter från dinosauriernas tid och ge svar på hur de skiljde sig ifrån dagens växter. Projektet kan leda till ökad förståelse för hur pågående klimatförändringar påverkar växterna och därmed våra livsförhållanden.

  • Forskaren Magnus Ivarssons forskning vid Naturhistoriska riksmuseet visar att mikroskopiskt fossil i berggrunden är ett underskattat forskningsområde. Foto Tuva Axbom.

    Mikroskopiska fossil på flera kilometers djup är outforskade

    Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet pekar ut fossil av mikroskopiskt liv i berggrunden som ett outforskat forskningsområde. Dessa livsformer har haft stor betydelse för livets utveckling på jorden och deras fossil finns i stora delar av jordskorpan. Därmed ökar paleontologernas arbetsfält flerfaldigt.

  • Nära möten med Afrikas djur i ny fotoutställning på Naturhistoriska riksmuseet

    “De ser starka ut, nästan ostoppbara, men de vandrar på en tunn linje…” Den 29 september 2020 öppnar den nya utställningen The Thin Line – Björn Persson på Naturhistoriska riksmuseet. Med sina bilder av Afrikas vilda djur vill konstfotografen inspirera till engagemang och förändring för hotade djurarter.

  • Upptäck i Labbet!

    Två stora nyheter! Det händer på Naturhistoriska riksmuseet i september

    Gör spännande upptäckter i Labbet och se storslagna bilder i vår nya fotoutställning The Thin Line – Björn Persson. I höst bjuder vi in att uppleva våra två stora nyheter. Välkommen också att ta del av våra permanenta utställningar med förbokad biljett! Du har väl inte heller missat chansen att besöka museet hemifrån – nästan som om du vore här. Zooma, scrolla, upptäck!

  • Vuxen ullhårig noshörning funnen vid Kolymafloden i Ryssland. Den ulliga pälsen bevarades ej i permafrosten. Foto Sergey Fedorov

    Klimatförändringar trolig orsak till den ullhåriga noshörningens utdöende

    Utdöendet av förhistoriska djurarter som grottlejonet, den ullhåriga mammuten och den ullhåriga noshörningen vid slutet av den senaste istiden har ofta tillskrivits människans expansion över världen. Ny genforskning publicerad i Current Biology visar att åtminstone den ullhåriga noshörningens utdöende kan ha haft andra orsaker.

  • Trots att lövsalalar är djurvärldens mest extrema byggnadsverk har förmågan utvecklats två gånger i evolutionen. Foto Lars Petersson.

    Lövsalsfåglars extrema byggnadsverk har utvecklats två gånger i evolutionen

    För att locka honor till parning bygger lövsalsfågeln en jättelik lövsal där han dansar och visar upp sina finaste föremål. Detta saknar motstycke i djurvärlden, men trots det har förmågan uppkommit två gånger oberoende av varandra bland de 28 olika arterna inom familjen lövsalsfåglar. Det visar forskare i en ny DNA-studie.

Visa mer