Tidsperioderna trias och jura karakteriserades av ett varmt klimat, en växthusvärld utan polarisar. Nya forskningsresultat visar att massutdöendet i övergången mellan dessa tidsperioder inleddes med en köldperiod för 201 miljoner år sedan, orsakad av omfattande vulkanisk aktivitet som ledde till år av vulkanisk vinter, innan växthuseffekten ändrade klimatet fullständigt.
Uttorkade våtmarker som förstördes av skogsbränder kan ha utlöst ekosystemens kollaps under jordens värsta massutdöende för 252 miljoner år sedan, visar ny forskning. Även dagens våtmarker är viktiga kolsänkor för att minska effekterna av vår tids klimatförändring.
Dagens hundar härstammar från två olika vargpopulationer som tämjdes i östra eller centrala Asien. Det har forskare kommit fram till efter att ha analyserat dna från förhistoriska vargar på norra halvklotet. Hundar med afrikanskt och europeiskt ursprung har dessutom ett visst arv från förhistoriska vargar i Mellanöstern i sitt dna. Studien publiceras i Nature.
Sommar med surr! Välkommen att bekanta dig med kända såväl som okända pollinerande insekter. Spana in dem i vår gröna stadsodling och vår nya fotoutställning SURR! Gör ditt eget insektshotell och dansa bi-dansen. Våra experter och forskare berättar om insekternas liv i digitala kanaler. Sommarlovet firar vi 27 juni- 14 augusti och vi har öppet kl. 10-18 alla dagar.
Forskare har hittat massor av mikroskopiska avtryck, eller ”spökfossil”, av encelliga plankton som levde i haven för miljontals år sedan. Upptäckter från tre globala uppvärmningar i jordens historia antyder att dessa plankton var mer motståndskraftiga än man tidigare trott och inte kollapsade av havets försurning.
Pälsen hos olika däggdjur uppvisar nyanser i rosa och rött under belysning med ultraviolett ljus. En ny studie med olika däggdjur från museets samlingar tyder på att det är ett mycket utbrett fenomen.
Bin och humlor känner de flesta av oss till i rollen som naturens pollineringshjältar. Under vår- och sommarmånaderna gör Naturhistoriska riksmuseet en insats i att bredda bilden av våra pollinerare. Säg bland annat hej till spyflugan - vår dolda hjälte.
Den 14 maj 2022 surrar det till lite extra i stadsodlingen på Naturhistoriska riksmuseet. Då öppnar fotoutställningen SURR, där stora och iögonfallande fotografier låter oss komma nära såväl våra välkända bin och humlor som pollinerarvärldens doldisar.
Åldersrekordet för en fågel ringmärkt i Sverige är slaget. En sillgrissla som ringmärktes som unge 1973 på Stora Karlsö, Gotland, har nu hittats död i Skåne, mellan Trelleborg och Höllviken. Åldern blev 48 år och sju månader, vilket gör den till den äldsta kända ringmärkta fågeln i Sverige.
Upptäck våren i Labbet, anta utmaningen i escape room och se spännande filmer på Cosmonova. Vårt påsklov bjuder på något för hela familjen. Vi firar påsklov 9 - 18 april och har öppet kl. 10-18 dessa dagar.
Hur kan forskare se förändringar i naturen? Hur vet vi var fåglarna varit på vintern? Och varför är insekterna så viktiga? Det är något som de unga deltagarna i aktivitetsrummet Labbet får kunskap om genom undersökande och kreativa aktiviteter.
Sportlov = forskarfrossa på Naturhistoriska riksmuseet! Iklä dig i rollen som forskare, anta utmaningen i escape room och se hur rymdforskare jobbar i filmen Asteroid Hunters på Cosmonova. Vi erbjuder också spännande aktiviteter för dig som firar lov hemifrån. Välkomna att fira sportlovet med oss 19 februari – 6 mars.
