Gå direkt till innehåll

Ämnen: Mat, dryck

  • Under denna dag får besökarna upptäcka vatten på flera sätt. Foto: Martin Stenmark

    Världsvattendagen uppmärksammas på Naturhistoriska riksmuseet

    Varför är vatten viktigt och hur kan vi ta hand om det? Möt en marinbiolog, experimentera med vatten och upptäck vår blå planet i vår nya utställning. Lördag 22 mars bjuder Naturhistoriska riksmuseet in till vattnets värld.

  • Kungsörn finns främst i skogsområden, fjäll och öppna landskap i norra Sverige. I år registrerades den första lyckade häckningen i Östergötland.

    179 lyckade häckningar för kungsörnen i Sverige

    I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn under 2024, den näst lägsta siffran på fem år, men ändå strax över det nationella målet. I Östergötland noteras den allra första lyckade häckningen i modern tid och framgången fortsätter även för Västra Götaland. Tillgång på föda och väder har troligen störst inverkan.

  • För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även

    Museet i media - halverat antal ringmärkta rödhakar, pollen och World Whale day

    Det här är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media under den gångna veckan. Det har handlat om årsrapporten för ringmärkta fåglar 2024. Vi ser en halvering av antalet ringmärkta rödhakar och lövsångare och orsaken kan vara förändringar i klimatet som påverkar häckningssäsongen och tillgången på föda. I övrigt World Whale Day och pollen.

  • Pollensäsongen är igång så smått. Palynologiska laboratoriet på Naturhistoriska riksmuseet presenterar en första rapport som visar på pollen från hassel och al.

    Museet i media - Pollensäsongen igång och hur mår skogen

    Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har synts i media den gångna veckan. Säsongens första prognos från pollenrapporten.se får stort mediagenomslag. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker pratar om hur svenska skogarna mår med TV4. Och museets sajt är nominerad till utmärkelsen Bästa samhällskommunikation.

  • Ät inte din gamla julgran! En odlad gran är ofta hårt besprutad och kan bland annat innehålla PFAS som inte är nedbrytbart.

    Museet i Media – Ät inte granen och hur kan museerna bredda sin finansiering

    Naturhistoriska riksmuseet i media vecka 2. Jourhavande biolog varnar för att äta upp julgranen, tvärtemot den belgiska staden Ghents förslag med recept på bland annat skandinaviskt granbarrssmör. Dessutom en diskussion om regeringens krav på återrapportering från statliga museer om breddad finansiering. Hur ser de statliga museerna på utmaningar och möjligheter och vad är erfarenheterna hittills?

  • Sju tidigare okända illustrationer av Hilma af Klint har hittats på Naturhistoriska riksmuseet. De föreställer olika svampar och hittades i en låda för växtförvaring.

    Museet i Media v50

    Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media under veckan. Den stora nyheten var de sju glömda illustrationerna av Hilma af Klint som nu ställs ut i museets välkomsthall. Dessutom har två projekt på museet fått anslag för ekosystembaserad akvatisk förvaltning och det är fortsatt uppmärksamhet kring Miljöprovbanken 60 år.

  • Varma höstar förändrar återkommande mönster i naturen. En konsekvens är lövens färg. I år har de varit gulare än vanligt. Rött och orange har saknats.

    Museet i media v46

    Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. En art i timmen dör ut – David Bernvi presenterar sin bok Arter utan framtid i Nyhetsmorgon. Hela Sveriges biolog Didrik Vanhoenacker porträtteras i Sveriges Natur och förklarar i SvT hur en rekordvarm oktober hänger ihop med att färger saknas på årets höstlöv.

  • Fredrik Ronquist, professor i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet är forskningsledare för projektet DarkTree som ska kartlägga outforskade delar av insekters släktträd.

    Outforskade insekter ska fram i ljuset - 24 miljoner kronor till nytt forskningsprojekt

    Absoluta merparten av världens miljontals insektsarter är inte beskrivna och vi vet alltför lite om deras evolution och påverkan på våra ekosystem. Det ska forskningsprojektet DarkTree ändra på. Studien ska dessutom utveckla nya metoder som kommer ha stor betydelse för framtida forskning och miljöövervakning. Projektet har idag tilldelats 24 miljoner kr av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

  • Samtal med professor Love Dalén och författare Jesper Nyström på Naturhistoriska riksmuseets mammutkväll.

    Museet i media v.40

    Museet i media vecka 40. Fullsatt mammutkväll på museet med föredrag av professor Love Dalén och samtal med Jesper Nyström, författare till boken Vem dödade Lonely boy?. Museets David Bernvi intervjuas i NynäshamnsPosten om sin nya bok Arter utan framtid och jourhavande biolog kör quiz i Nyhetsmorgon. Dessutom rekordstort deltagande i björninventeringen och uttern har återigen synts vid Slussen.

  • Tångskogarna av kelp längs Stillahavskusten är mycket äldre än vad man tidigare trott, visar ny forskning. Foto: Andrew b Stowe/Shutterstock.

    Stilla havets kelpskogar äldre än vad man tidigare trott

    Tångskogarna av kelp längs nordöstra Stilla havskusten utgör ett unikt ekosystem som sjuder av biologisk mångfald. Tidigare har forskare trott att ekosystemet utvecklats samtidigt som kelpen under de senaste 14 miljonerna åren. Men en ny studie, ledd av paleontologen Steffen Kiel vid Naturhistoriska museet, visar att kelpen fanns där redan för 32 miljoner år sedan.

  • Smal - En utställning om snygghet, makt, ansvar och lidande

    Smal - En utställning om snygghet, makt, ansvar och lidande

    Den 11 november öppnar Smal – en utställning om snygghet, makt, ansvar och lidande på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm En utställning skapad av ungdomar för ungdomar om ett utseendefixerat samhälle där jakten på evig ungdomlig skönhet ställer omöjliga krav.

  • Hajfenfiske – en smaklös soppa

    Pressinbjudan till FishBase Symposium ”Hajar!” 19 oktober 2009 Hajarna har funnits på vår jord i ungefär 400 miljoner år. Idag är försvinnande få kvar på grund av överfiske. Nu samlar vi världskända experter inom forskning, fiskevård och bevarande och diskuterar vilka åtgärder som är nödvändiga för att människan inte ska utrota dessa djur. Dessutom avslöjas nykomlingar i våra svenska vatten.