Museet i Media - invasiv sammetsgeting, mossor och farliga palsternackor

Invasiv geting närmar sig Sverige

I helgen I helgen skadades 24 personer i en getingattack i franska staden Aurillac, skriver Göteborgs-Posten. Tre personer skadades så allvarligt att de fick föras till sjukhus och en person drabbades av en hjärtinfarkt i samband med attacken.

-Det är sannolikt att sammetsgetingen kommer till Sverige, men det kan ta allt från några år upp till 20 år innan den etablerar sig, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet till TV4 Nyheterna.

I första hand tror man att den i så fall kommer att söka sig mot Skåne eftersom den föredrar varmare breddgrader. Då getingen jagar andra insekter finns risken att den i så fall skulle angripa bikupor, vilket i vilket i sin tur kan påverka biodlare och ekosystemet negativt.

Invasiva bålgetingen närmar sig Sverige – kan orsaka stor skada

Även TV4 rapporterar om sammetsgetingen: Den invasiva sammetsgetingen sprider sig snabbt i Europa och har nu upptäckts nära den svenska gränsen. I helgen attackerades flera personer ai Frankrike efter att sammetsgetingen stört ett annat bisamhälle.

– Trots att den är släkt med vår svenska bålgeting, kan den orsaka stor ekologisk skada om den kommer till Sverige, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

De bortglömda arterna i biodiversitetskrisen - mossornas bevarande i fokus

I veckan publicerade vi ett pressmeddelande med rubriken ”De bortglömda arterna i biodiversitetskrisen – mossornas bevarande i fokus. Över en tredjedel av Europas mossarter är hotade – något som kan få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Nu lanseras en lättanvänd metod för att identifiera vilka mossor som är i störst behov av åtgärder för att på sikt kunna överleva.

Hör Sveriges Radios intervju med Irene Bisang, förste intendent på museet och forskningsledare för studien.

Bäverboom i stadsmiljö

Se ett regnigt men intressant reportage i SVT Morgonstudion med Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker om hur och varför det blivit så mycket bäver i vår stadsmiljö trots att den var helt utrotad för 150 år sedan.

Bäver kämpar i Slussens ström

Uttern i Slussen har fått konkurrens – ett annat fyrfota djur, bäver, har letat sig ned till fisk-tv:n, skriver Mitt i Stockholm och visar en filmsekvens.

Lite kämpigt ser det ut när bävern stretar sig uppströms, från Saltsjön in till Mälaren, genom fiskvandringsleden i Slussen. Vidare ovanligt med bäver i centrala Stockholm är det dock inte.

– Bäver har funnits länge på Årsta holmar och i Karlbergskanalen. Om de trivs bra har jag svårt att svara på, men i alla fall tillräckligt bra för att bo här, säger han.

Brännskadad av palsternacka

Varför får man brännskador av vissa växter? Hör intervjun i Morgon P4 Stockholm med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker. Det handlar om att vissa växter, bland andra palsternacka, innehåller ett ämne som heter furukumariner. Det är fototoxiska ämnen, vilket innebär att de kan reagera med ljus – särskilt ultraviolett (UV)-ljus – och orsaka skador på hud eller vävnad.