Nyhet -

Robotöga mäter ytan

De flesta ytor vi kommer i kontakt med är noggrant bearbetade. Ofta ett resultat av polering för hand på ett tidskrävande sätt och bedömda av ögat. Nu finns mätinstrumentet som förenklar processen.
Publicerad i "Framtidens Forskning": http://framtidensforskning.se/presentation/robotoga-mater-ytan/

Varje plastprodukt, varje gjuten maskindel, varje formad plåt eller gjuten glaslins- eller kontaktlins är framtagen genom en på förhand konstruerad verktygsform. Insidan på verktyget, där produkten pressas eller gjuts, blir ett exakt avtryck på produktens yta och beroende på användningsområde varierar kraven på precision.
– Ett verktyg ska kanske göra miljoner produkter i en serie och det är ett hantverk att få till de allra finaste ytorna. Vi kan inte ersätta människan, säger Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik vid Högskolan i Halmstad.

Ett robotöga
Ytorna slipas eller poleras av robotar, men det sista steget sker normalt manuellt och hittills finns det inget som slår människans öga eller känsla för ojämnheter. Det kan handla om skillnader på nanometer-nivå som ögat upptäcker. I ett samarbete mellan flera företag och universitet i Europa försöker Bengt-Göran Rosén utveckla ett robotöga som kan avgöra när en yta är tillräckligt jämn utan att verktygsformen behöver flyttas fram och tillbaka mellan verkstad och laboratorium vilket sparar tid.
– Vi kan ge robottekniken en färdighet att avgöra om produkten är klar eller inte. Den får inte heller slipa eller polera för mycket utan den måste veta när den ska stanna, säger han.

Enorm potential
Det kan handla om sjukvårdsutrustning där bakterier kan frodas i minsta ojämnhet, om maskindelar som måste löpa exakt utan friktion, om linser där en grop eller skevhet sprider ljuset fel. Men det handlar också om ren estetik, ögat fastnar direkt på en yta som inte är jämn och det måste vara lätt att rengöra. Potentialen för ett nytt mätinstrument är enormt då behovet av att upptäcka ojämnheter på ett bättre sätt än idag finns över hela världen.
– Det är positivt även för de manuella arbetarna, att slippa göra det jobbet som kan pågå i veckor på ett stort verktyg. Det är väldigt tidskrävande och behövs ett enormt tålamod för att jobba med detta. De använder bara sina ögon för att avgöra när en yta är tillräckligt jämn.

Högskolan i Halmstad
En nanometer är en miljondels millimeter och ett ögat kan upptäcka ojämnheter på 5 nanometer. En nanometer är tio ångström och en ångström är en atom. Det handlar alltså om toppar och dalar runt ett femtiotal atomer.
www.hh.seHögskolan i Halmstad
Kristian IV:s väg 3
302 50 Halmstad

Kontakt:
Bengt-Göran Rosén
Tel: 035-16 76 04
E-post: bengt-goran.rosen@hh.se
www.hh.se

Ämnen

  • Vetenskap, teknik

Kategorier

  • mätinstrument
  • robottöga
  • maskinteknik

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Här skapas framtidens produktionstekniker

    Vid produktionstekniskt Centrum på Högskolan Väst i Trollhättan bedrivs industrinära verkstadsindustriforskning i teknikens absoluta framkant. Siktet är inställt på att utveckla verksamheten till en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö.

  • Ny mikrosystemteknik öppnar för THz-frekvenser

    KTH:s forskningsprojekt MEMS THz-system väntas möjliggöra storskaliga industriella exploateringar av den eftersökta terahertzfrekvensdomänen. Projektets första år har gett positiva resultat.

  • Materialforskare gör verkstad av kvantteorier

    För att öka korsbefruktningen mellan akademi och näringsliv, och samtidigt stödja framstående forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin, delar Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) ut bidrag för att öka personrörligheten mellan akademi och näringsliv.

  • 3D-transistorer på agendan på KTH

    Mikael Östling är professor vid KTH i det fasta tillståndets elektronik och avdelningschef för Integrerade komponenter och kretsar, som i nuläget sysselsätter omkring 50 personer. Området står inför flera utmaningar, såväl ständigt ökande krav på prestanda som jakten på effektivare skalning av komponenter.

  • Skapar flygplansdelar med 3D-printing

    – Vi jobbar mycket med 3D-printing, additiv tillverkning, tillsammans med våra samarbetspartners inom industrin. Projektet med Saab Aeronautics ska leda till flygplansdelar klara att användas, säger biträdande professor Johan Moverare vid Linköpings universitet.

  • Plast som omvandlar värme till el öppnar stora möjligheter

    En forskargrupp vid Linköpings universitet har lyckats ta fram en ledande plast som effektivt omvandlar värme till el. Upptäckten öppnar helt nya möjligheter för att tillvarata energi från olika typer av spillvärme.

  • EIT Raw Materials stärker Europas konkurrenskraft

    Sverige står inför unika möjligheter då EIT Raw Materials etableras – EU:s största innovationssatsning någonsin inom råvaror. Satsningen fokuserar på kommersialisering av produkter och tjänster för en global marknad. Nodetableringen i Luleå, med excellens inom primära råvaror och implementering av IT, har enorm internationell potential.

  • Målsättningen är att göra konstgjort blod

    – Vårt primära mål är att göra konstgjort blod som kan användas för att täcka upp behov inom akutsjukvården. På sikt kan det få fler funktioner och användas även för andra sjukdomstillstånd, säger Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid Lunds universitet.

  • Ska ge säkrare bedömning av hjärt- och kärlsjukdom

    – Vårt mål är att med hjälp av biomarkörer ta fram nya kliniska verktyg för beslut om optimal individanpassad behandling av sjukdomar som hjärtinfarkt, förmaksflimmer och stroke, säger Agneta Siegbahn, professor vid Uppsala universitet.

  • Andra utlysningen från Effsys Expand

    Under många år har Sverige legat i den absoluta framkanten inom området kyl- och värmepumpssystem och genom forskningsprogrammet Effsys Expand riktas nu strålkastaren även på forskning och utveckling av lagring av värme och kyla. Publicerad i "Framtidens Forskning" http://framtidensforskning.se/presentation/andra-utlysningen-fran-effsys-expand/

  • “SSF har en system- påverkande roll”

    Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, är landets ledande finansiär av strategisk forskning och en förändringsagent som kompletterar Vetenskapsrådet och Vinnova. SSF höjer nu utdelningarna till en miljard kronor per år och påbörjar arbetet med sin nästa forskningsplan 2017–2021, berättar vd Lars Hultman.

  • Här bedrivs forskning om de stora framtidsfrågorna

    Hur påverkar våra beslut dem som ännu inte finns? Vilka risker för nya teknologier med sig? Vad för framtid har demokratin? Med nya forskningsprogrammet ”Vilken framtid?” tar Institutet för framtidsstudier (IF) sig an frågan om hur vi bör ställa oss till de stora frågorna med de långa tidsperspektiven.

  • Nya projektframgångar för Datavetenskap

    Med hög forskningsexcellens och ett starkt partnernätverk har Datavetenskap vid Karlstads universitet vunnit flera nya projektframgångar. Bland annat ska en internationell plattform för tester av mobila bredbandsnätverk byggas.
    Publicerad i "Framtidens Forskning":http://framtidensforskning.se/presentation/nya-projektframgangar-for-datavetenskap/

    Karlstads universitet satsar kraftfullt på

  • Säker programvara i realtid

    Programvaror hanterar allt större mängd data och genomför allt mer avancerade beräkningar. Det är inget nytt. Men hur det ska göras effektivt, energisnålt, säkert, i realtid och återvinningsbart är svårare.

  • Unikt systemkunnande på MDH

    Den sexåriga forskningsprofilen Inbyggda sensorsystem för hälsa (ESS-H) startade under våren 2013 och har tilldelats ett betydande anslag från KK-stiftelsen för att bygga upp en långsiktig verksamhet kring medicintekniska monitoreringssystem.

  • SNITTS växlar upp akademins roll

    – Akademin skapar stor samhällsnytta utöver ren forskning och utbildning. Där sker intellektuella processer och skapas samarbeten som bidrar till tillväxt regionalt och nationellt. Det säger Regina Summer, verksamhetschef för SNITTS, medlemsorganisationen för individer och organisationer som arbetar med kunskapsutbyte och nyttiggörande av forskning.

  • Virtuell utveckling viktig pusselbit för konkurrenskraft

    Wingquist Laboratory vid Chalmers tekniska högskola är ett internationellt tvärvetenskapligt kompetenscenter för forskning inom virtuell utveckling. Centrets tillämpade forskning kombinerar vetenskaplig excellens med industriell nytta och utvecklar metoder och verktyg som stärker svensk industris konkurrenskraft.

Fyll i din epostadress för att följa NextMedia / Radiumhemmets Forskningsfonder

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa NextMedia / Radiumhemmets Forskningsfonder.

Okej