Blir vi lyckligare av den gröna omställningen? Vad ska vi göra när det föds så få barn? Hur ska vi få en bättre skola? Hur ska vi få maten att räcka till i kristider? Och finns det en nordisk lösning på gängkriminaliteten? Det är några frågor bland många andra som vi söker svar på i Nordens tält i Almedalen. Tio seminarier ordnas i Nordens tält på Strandvägen 4 den 25 juni med start kl. 8.
Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet är på plats i Almedalen också i år med ett eget tält, Nordens tält, Strandvägen 4, utanför Wisby Strand Congress. Tältet öppnar den 27 juni kl. 17 med en debatt om nordiskt riskkapital och stänger kl. 19 följande dag efter ett tiotal intensiva debatter om bl.a. techgiganter, Arktis, grön omställning, nordiska näringsrekommendationer samt Nato och Norden.
Nordens tält i Almedalen bjuder på årets mest spännande frukostseminarium om media, Norden och Ryssland. 1.7 kl.9.00 - 9.45 Därefter presstillfälle i Nordens tält, Strandvägen 4 kl.12.10 - 12.30.
Nordens tält öppnar sitt program i Almedalen med samtal om yttrandefrihet och demokrati och därpå följande mingel! Varmt välkommen till Strandvägen 4 i Visby, 30.6 kl.17.15 ! Anmäl dig gärna via länken som syns till höger.
Nordiska ministerrådet lyfter igen detta år högaktuella framtidsfrågor för dig, i dagens samhälle och i norden! Nordens tält är öppet kl.17 på söndag 30 .6 och hela dagen 1.7 i Almedalen. Du hittar till oss på Strandvägen 4. Under två dagar har vi också roboten Naomi från Finland med oss, kom och ta del av intressanta samtal och möt Naomi!
Finland firar i år 100 år som självständig stat. Vad är det för en 100-åring? Hur skiljer sig Finland från Sverige? Vad är Finlands roll i Norden? Kanske kan den finländske satirtecknaren Kasper Strömman ge oss vägledning. Han är inbjuden att med sin vassa penna tolka debatterna på Nordens dag i Almedalen.
Konkurrensen inom grön energi ökar rekordsnabbt. Norden måste samarbeta för att hålla sig kvar i världstopp. Det menar fd Nokiachefen Jorma Ollila i en rapport med förslag för ökat nordiskt samarbete. Ollila kommer till Almedalen för att diskutera energi med EON:chefen Marc Hoffmann, Erik Brandsma, Generaldirektör på Energimyndigheten och Connie Hedegaard, fd EU-kommissionär och energiminister.
Nordiska rådet vill att Nordens regeringar säkrar e-legitimationer som kan används över landsgränserna. Vad krävs för att det ska ske? Skulle det ge ett mer integrerat Norden och öka möjligheterna att bo i ett nordiskt land, och arbeta, studera eller starta verksamhet i ett annat nordiskt land?
Behovet av miljöfinansiering är enormt, men finansmarknadens omställning går långsamt. Exempelvis utgör gröna obligationer endast en liten andel av de globala investerarnas portföljer. Vad behöver göras? Svenska och nordiska experter diskuterar i Almedalen. Bland de medverkande: Klas Eklund, SEB, och Mats Andersson, tidigare VD Fjärde AP-fonden , nu statlig utredare av gröna obligationer.
Inkomstskillnaderna ökar i Europa. Detta gäller även i de nordiska länderna. Relativt begränsade inkomstskillnader anses vara en viktig del av den nordiska välfärdsmodellen. Kan politikerna styra utvecklingen av inkomstskillnader? Vill de göra det? Spännande Almedalsdebatt med Johan Schück , DN, Elisabeth Svantesson (M) , Pyry Niemi (S) och Jens Matthiessen EU-kommissionen Sverige
Både i Tyskland och Sverige/Norden finns problem med framväxt av parallellsamhällen. I Tyskland har talet om mångfald tonats ner, och allt mer betonas att nyanlända ska anpassa sig. Ska svenska/nordiska politiker ta efter detta, eller än mer betona mångfalden? Jan Pörskens, hög tysk socialdemokratisk makthavare debatterar med Marina Johansson (S) kommunalråd integrationsfrågor i Almedalen.
Nordens länder toppar innovationslistorna. Nu väntar nästa utmaning: att göra nordisk bioekonomi globalt konkurrenskraftig. För det krävs innovationer och mer nordiskt samarbete. Vad har vi redan lyckats med? Vad mer behövs för att åstadkomma omställningen?
På Nordens dag i Almedalen, 3 juli, diskuteras många av våra tids viktigaste samhällsfrågor: Måste vi acceptera växande inkomstklyftor ? Vad krävs för att öka miljöfinansieringen? Kan parallellsamhällen förhindras? Hur kan fler invandrarkvinnor få arbete? Serietecknaren Kasper Diem, Finland, kommer att kommentera det som sägs på sitt speciella sätt.
Arbetet mot våldsbejakande extremism ska ha sin grund i kommuner, och då behövs det nordiska samarbetet. Många kommuner i Skåne har mer likheter med Danmark, än med exempelvis Arvidsjaur. Det menar Anna Hedin Ekström, kommittésekreterare, Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.
Vilken region är starkast i Norden? Vilka klättrar snabbast? Hur mäter sig din region mot andra? Vad skapar tillväxtpotential? Hur har befolkningen förändrats över tid – i städer och på landsbygden? Vilken betydelse har invandring i sammanhanget? I Nordregios kartverktyg jämförs regioner i både Sverige och de övriga nordiska länderna. Se hur din region placerar sig jämfört med andra!
Rysslands agerade i vårt närområde har lett till ökad militär närvaro kring Östersjön. För en ökad rysk militär aktivitet de nordiska länderna närmare varandra? Försvarsminister Peter Hultqvist samtalar med René Nyberg Finland Rysslandskännare och Natoutredare, Hans Wallmark (M), Helena Lindberg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Carl Haglund, fd försvarsminister i Finland.
I kampen mot radikalisering och våldsbejakande extremism spelar kommunerna en avgörande roll. Vad kan kommuner i Norden lära av varandra? Samtal i Almedalen med företrädare för Helsingfors universitet, Nordiska ministerrådet, Teskedsorden, Borlänge kommun och Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.
The International Energy Agency have shown that the Nordic economies are 25 years ahead of the rest of the world when it comes to energy production and CO2 emissions. Will the Nordic Energy cooperation continue to contribute to the Nordic industries efforts to commit to the 2 degree goal?
Flyktingkrisen har frestat på det nordiska samarbetet. Det mest påtagliga är gränskontrollerna, men krisen har också väckt frågor kring värderingar. Vad har vi egentligen gemensamt, om vi har så svårt att enas i flyktingfrågan? Hur ser nordiska ministrar och ambassadörer på framtiden för det nordiska samarbetet?
I Danmark samarbetar den offentliga sektorn och civilsamhället tätt samman – och framgångsrikt, för att hjälpa unga som har problem med sin psykiska hälsa eller sin sociala situation. Skulle detta fungera i Sverige?