Oslo-Sthlm 2.55 - kraftigt samhällsekonomiskt lönsamt och fördubblat tågutbud

I den möjlighetsstudie för Oslo-Stockholm som norska Jernbanedirektoratet och svenska Trafikverket tidigare gemensamt presenterat konstaterades att det antagligen fanns omfattande regionala samhällsekonomiska nyttor i stråket mellan Oslo och Stockholm. Men att dessa låg utanför avgränsningen för det uppdrag myndigheterna fått och därför inte beräknats i rapporten. Bolaget Oslo-Sthlm 2.55 påtalade redan då att det är var en stor brist i en i övrigt bra rapport som bekräftar mycket av det bolaget tidigare beräknat i form av stora resenärs- och klimatnyttor. Nu har Oslo-Sthlm låtit WSP göra kompletterande beräkningar av de regionala nyttorna som skulle uppstå i stråket.

- En bättre förbindelse mellan Oslo och Stockholm skapar inte bara stora nyttor för de som idag reser mellan huvudstäderna. Förbindelsen kommer i minst lika hög grad ge bättre förutsättningar för regional pendling i stråket. Eftersom det perspektivet saknades i möjlighetsstudien har vi låtit WSP göra resandeprognoser och samhällsekonomiska kalkyler för att bilden ska bli komplett, säger Jonas Karlsson, VD, Oslo-Sthlm 2.55.

Rapporten visar att resandet på Mälarbanan skulle öka med mellan 4 och 6 miljoner resor per år och att och att det skulle bli drygt 3,5 miljoner resande på en ny järnväg mellan Örebro och Karlstad, den så kallade Nobelbanan, även utan kopplingen vidare till Oslo. Skulle man dessutom få till kopplingen vidare till Oslo blir resandeökningarna på Mälarbanan mellan 5 och 7 miljoner resor och på Nobelbanan nära 5,5 miljoner resor. Det betyder att en bättre koppling mellan Värmlandsbanan och Mälarbanan skulle få nästan lika många resenärer som det är på Svealandsbanan idag.

- Det skulle innebära ett rejält uppsving för tågtrafiken i stråket både eftersom kapaciteten ökar och eftersom resandet ökar kraftigt. Mellan Västerås och Stockholm samt mellan Örebro och Stockholm skulle antagligen tågtrafiken fördubblas och det skulle finnas underlag för tåg var 15e minut. Från Karlstad till Stockholm skulle tågtrafiken kunna fyrdubblas med underlag för ett tåg var 30e minut, det skulle vara nästa stora steg efter att Mälarbanan byggdes i slutet av 1990-talet, fortsätter Jonas Karlsson.

Bildtext: Ett framtida tågutbud med Oslo-Sthlm 2.55

Kraftigt samhällsekonomiskt lönsamt

De samhällsekonomiska nyttorna blir mycket stora enligt den beräkning som WSP gjort. Att utveckla tågtrafiken i stråket Stockholm-Västerås-Örebro-Karlstad visar en Netto-Nuvärdes-Kvot (NNK) på 0,75. Det betyder att samhällsnyttan är nästan dubbelt så stor (175%) som samhällskostnaden. Ser man stråket som en helhet blir NNK 0,2. Samhällsnyttan är alltså 20 procent högre än samhällskostnaden. Det är extremt positiva siffror och ovanligt för större järnvägsprojekt.

- Den utredning som WSP har gjort utgår från de modeller som Trafikverket använder för att göra resandeprognoser och beräkna samhällsekonomisk nytta. Även om vissa menar att dessa är för försiktiga tycker vi att det är viktigt att använda de modeller som Trafikverket använder för att olika infrastrukturprojekt ska bli jämförbara, avslutar Jonas Karlsson.

WSPs rapport visar också att åtgärder för att utveckla stråket Oslo-Stockholm skulle innebära en tydlig avlastning av Västra stambanan både öster och väster om Hallsberg. När det gäller av Värmlandsbanan mellan Kristinehamn och Laxå samt järnvägen mellan Örebro och Hallsberg. Dessutom skulle Svealandsbanans kapacitet öka genom att det blir dubbelspår mellan Örebro och Arboga.

Vill du ta del av rapporten finns den på vår hemsida www.oslo-sthlm.se under rapporter.