Gå direkt till innehåll
Jag är hellre ett hjälpmedel än en välfärdsprodukt!
Jag är hellre ett hjälpmedel än en välfärdsprodukt!

Blogginlägg -

Jag är hellre ett hjälpmedel än en välfärdsprodukt!

Om några år hoppas jag begreppet välfärdsteknik är något annat. Jag hoppas att dess betydelse signalerar den trygghet, professionalism och självklarhet som jag upplever att ett hjälpmedel har idag.

I det bästa av världar är välfärdsteknik lika etablerat, tilltalande och självklart som ett par glasögon är idag. Då kanske rullatorn och det mobila trygghetslarmet ibland kompletterar varandra och ibland ses som två olika gånghjälpmedel med olika utseende men med samma syfte; trygghet, självständighet, aktivitet och delaktighet för användaren.

Rullatorn utvecklads i Västerås 1978. De stationära trygghetslarmen som vi i dagligt tal benämner med trygghetslarm kom även dom på 70-talet. Sedan Aina Wifalk utvecklade första rullatorn har den utvecklats och förfinats för att möta olika behov av såväl utseende som funktionalitet. Med ny funktionalitet har användandet ökat och fler har fått tillgång till rullatorer. Idag är Sverige det rullstols tätaste landet i världen. Jag hoppas utvecklingen från stationära trygghetslarm till mobila trygghetslarm ska göra samma resa som rullatorn. Att man tar vara på utvecklingen, ger förutsättning för individanpassning och aktivitet utifrån den egna förmågan.

Att inte ha en rullator när man har behov av det ses ofta som en begränsningsåtgärd. Att ställa rullatorn på ett sätt som inte möjliggör att användaren enkelt kan ta tag i den är en avvikelse. Det är naturligt att alltid säkerställa att användaren har rullatorn i närheten, att den är låst för att underlätta och säkerställa att användaren till exempel inte ramlar.

”Jag skulle vilja säga att de stationära trygghetslarmen likt en fel placerad rullator kan vara en avvikelse. De stationära trygghetslarmen begränsar personer till hemmet.”

Jag skulle vilja säga att de stationära trygghetslarmen likt en fel placerad rullator kan vara en avvikelse. De stationära trygghetslarmen begränsar personer till hemmet. Trygghet ges i hemmet, inte vid postlådan eller på balkongen trots att förutsättningar och behov för detta finns. Det borde därmed vara en avvikelse vid varje tillfälle någon vill gå ut men inte har tillgång till välfärdsteknik eller hjälpmedel.

----------------------------------------------------------------------------------------------
Anna-Lena Frändeborn har en gedigen bakgrund med sina 10 år som chef inom vård och omsorg. Idag har hon rollen som välfärdsambassadör och kundkontakt på Posifon, där hon bland annat utbildar omsorgspersonal och ledningsgrupper om välfärdsteknik. Med sin expertis som handläggare och enhetschef brinner Frändeborn för att skapa förutsättningar för självständighet i alla livets situationer. Hon förstår vikten av att använda tekniska lösningar för att främja individens frihet och livskvalitet.

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Aina Thunem

Aina Thunem

Presskontakt Kommunikationsansvarig Norden +46 70 0900 217
Henrik Essunger

Henrik Essunger

Presskontakt VD Norden

Relaterat innehåll

Ledande i Sverige på GPS-larm och välfärdsteknik

Posifon AB är ett IT/telekom-företag som, baserat på app- och mobiltelefoniteknologi, utvecklar nya tjänster för ökad välfärd. Tillsammans med omsorgen arbetar vi för att alla ska känna sig trygga, fria och självständiga. Vi utvecklar frihetsskapande tjänster som ger våra användare god livskvalitet. För oss är det viktigt att vara lyhörda, att se och lösa kundens individuella behov. Vi är kunskapsbärare, tankeledare och arbetar hårt för att ligga i framkant för att få ut det bästa ur välfärdstekniken.

Vi brinner helt enkelt för att varje användare skall känna sig trygg, fri och aktiv - både inne och ute.

Posifon AB

Sven Hultins gata 9c
412 58 Göteborg
Sverige