"Att skjuta upp saker kan få katastrofala konsekvenser"

Lauri Nevonen, vd för Praktikertjänsts dotterbolag Praktikertjänst Psykiatri AB och legitimerad psykoterapeut (bland annat), bloggar om psykologi, prokrastinering och vad kan du göra för att sluta skjuta upp saker till morgondagen.

Skjuta upp

Jag har gjort det, och gör det från tid till annan, du har förmodligen gjort det och du känner alldeles säkert någon som gör det. Skjuter upp något till morgondagen.

Teoretiskt kan det vara både positivt och negativt. Ett positivt perspektiv kan vara att ”den som spar han har” och i vissa lägen kan det vara en fördel att skjuta upp beslut eller handlingar, att inte vara för ivrig. Men för det mesta menar man att skjuta upp något jobbigt eller besvärligt till morgondagen; att börja tentaläsa, en jobbig arbetsuppgift, städa eller säga något till sin partner eller arbetskollega som man vet kommer att kunna leda till meningsskiljaktigheter eller konflikt.

Akademiskt kallas det ”Prokrastinering”. Det är extremt vanligt och psykologen Piers Steel fann att 80-95 procent av alla amerikanska högskolestudenter prokrastinerar och cirka 75 procent uppfattade sig som prokrastinerare och av dessa uppfattade 50 procent det som ett stort problem. Istället för att ta tag i uppgiften så är den vanligaste flykten sömn och TV-spel (!!). Problemet verkar dessutom öka, enligt forskaren Mera Kachgal. Prokrastinering kan få katastrofala följder inom sjukvården, bankvärlden eller hos politiker, och kan därför betraktas som ett seriöst problem.

Är prokrastinering ett personlighetsdrag? I en tvillingundersökning fann psykologen Richard Arvey att cirka 22 procent kan härröras till genetiska faktorer. Kopplingar till svag impulskontroll, bristande uthållighet och disciplin, att arbeta ometodiskt är typiska drag. Man har också funnit en mycket starkt korrelation mellan prokrastinering och bristande ansvarstagande i arbetslivet.

Det man skjuter upp är vanligen något ångestframkallande som manifesterar sig genom rädslan att misslyckas och att bli negativt bedömd och kritiserad. Kopplingen mellan låg självkänsla och överdrivna krav på sig själv gör att dessa personer är mer upptagna av sig själva och sin rädsla än av uppgiften de ska utföra.

Prokrastinering leder i de flesta fall till sämre resultat, som ger sämre självkänsla, som gör att man tenderar att skjuta upp allt fler beslut eller handlingar till senare. Det leder helt enkelt till ett moment 22. Men en del påstår att de arbetar bättre ju närmare en ”deadline” de kommer. Det kan vara fallet, men samtidigt ökar också oron och ångesten över att misslyckas. Då utvecklas flyktstrategier; att bli sjuk, plötsligt få andra prioriteringar, glömma av, allt i syfte att förklara för omvärlden varför man inte hann i tid, orsaker som ligger utanför ens eget ansvar. Prokrastinering är vanligare i yngre år, ju mindre erfaren man är, och vanligare bland män.

Så vad gör man om man tycker sig ha problem med att skjuta upp obehagliga eller ångestframkallande uppgifter och vill förändras? Ett vanligt svar i litteraturen är kognitiv beteendeterapi. Rimligen bör problemet vara av så allvarlig art så att man i livets vågskål ser att prokrastineringen är mer menlig än att gå i terapi, annars skulle man ju skjuta upp även terapin!

Nästa gång du får en impuls att skjuta upp till morgondagen det du kunde ha gjort igår, börja använda dig av följande mantra;

–”Allt du kan göra Nu, gör det Nu”. Imorgon kan det vara för sent. Lev i nuet!

//Lauri Nevonen