"Ta ett glas saft och en bulle och reflektera över livet en stund, vad är viktigt"

Lauri Nevonen, vd för Praktikertjänsts dotterbolag Praktikertjänst Psykiatri AB och legitimerad psykoterapeut (bland annat), bloggar om psykologi, den mänskliga naturen och hur våra känslor bestämmer över hur vi handskas med pengar.

Money, money, money – och psykologi 

I somras var jag ute med hunden och gick förbi två unga flickor i området där jag bor. De hade satt upp små handskrivna skyltar på ett träd om att de sålde saft och bulle. Flickorna hade en liten låda med en duk och blommor i en vas och där fanns saft, muggar och kanelbullar. Det såg precis ut som på film. De hade ingen kortläsare så jag fick gå hem och hämta pengar. Efteråt funderade jag på vad det var som fick mig att stödja dessa unga entreprenörer. Tänk två små flickor som inte fick sålt ett enda glas saft eller någon bulle, alla går bara förbi och låtsas som ingenting. Det skulle garanterat göra dem besvikna, kanske krossa deras små drömmar om att leka affär på en smula allvar.

Utan att vara medvetna om det så hade dessa flickor hamnat i en korsbefruktning mellan psykologi och ekonomi, en ämnesinriktning som är het på universitet och handelshögskolor världen över. Den akademiska ekonomin har fäst överdrivet stor tilltro till abstrakta modeller, kalla siffror och rationella beslut. Affärsmannaskap och investeringar har däremot i alla tider varit psykologiskt inriktat, spelat på känslor. Det är ofta i gränssnittet mellan olika kunskapsområden som de intressanta upptäckterna görs.

Var det mina känslor som fick mig att gå tillbaka och köpa saft och bulle, eller för att jag var sugen på ett mellanmål och för att priset var bra? Definitivt var jag ett lyckligt offer för mina känslor.

Bankernas rådgivare brukar tala till förmån för att binda låneräntan, trots att det är väl känt att det över tid är olönsamt att göra så. Bankerna kan på det sättet öka sina vinster om låntagarna följer råden. Det argument man använder är att det är ”tryggare” att binda räntorna för "då vet man i förväg vad man ska betala”. På så sätt profiterar man på irrationellt känslomässigt tänkande hos låntagarna. Trygghet är nämligen en känsla som vi människor i princip alltid eftersträvar.

Vi vet också att butiker anlitar psykologisk kunskap för att placera varor på ett sätt att man maximerar försäljningen. Mjölk och andra basvaror längst in, för att man ska passera de flesta varor i butiken, och godis där man har stora marginaler, nära kassorna där det bildas kö och man får vänta när blodsockret är som lägst.

Att ta ekonomiska risker har en psykologisk dynamik, som är densamma som man tidigare funnit vid undersökningar av hälsorisker, har forskaren Erich Fromm hittat bevis för. Det finns nämligen en mycket stark tendens till orealistisk optimism när det gäller den egna ekonomin eller den egna hälsan. Det kan innebära att man bortser från risker med exempelvis stegrande huspriser eller att man tror att konditionen är bättre än vad den är trots att man röker, snusar och äter oregelbundet och ensidigt. Optimism i all ära, men lite realism vore kanske på sin plats, och en ekonomisk stresstestning eller ett hälsotest kan avslöja det vi inte vill se.

Psykologiprofessorn Lennart Sjöberg har kommit fram till att ju mer emotionellt laddad en situation där ekonomiska beslut är inblandade är, desto större risk att vi fattar orationella beslut som kan bli felaktiga. Du behöver sällan fatta snabba beslut, särskilt uppmärksam bör du vara om du upplever starka känslor. Ta dig tid att fundera, låt känslorna svalna en aning så du får det rådrum du behöver för att fatta ett så rationella beslut som möjligt.

Vinn tid, ta ett glas saft och en bulle och reflektera över livet en stund, vad är viktigt?

//Lauri Nevonen