"Om leda, tråkighet och meningen med livet"

Lauri Nevonen, vd för Praktikertjänsts dotterbolag Praktikertjänst Psykiatri AB och legitimerad psykoterapeut (bland annat), bloggar om psykologi, den mänskliga naturen och om hur tråkighet är en viktig del av livet.

Leda

Att känna leda (boredom på engelska) eller ha tråkigt är ett fenomen som en del kan uppleva, särskilt barn i perioder. Det är inte minst ett fenomen som flera patienter inom psykiatrin upplever.

Men vad är leda, vilket syfte kan det ha och vad orsakar leda eller att ha tråkigt? Att sakna någon eller något i våra liv kan upplevas som leda. När barn inte har något att göra, har de tråkigt. Då säger vi gärna att det är bra att ha lite tråkigt. Sedan stimulerar vi dem snabbt med något så att den trista känslan försvinner. Det är svårt att längta om vi inte saknar, så att ha tråkigt kan betyda att vi får desto roligare när vi väl gör något vi tycker om.

Livet är växt och består av en framåtskridande rörelse och saknas det en vilja att utvecklas saknas också en förståelse och acceptans av var vi befinner oss just nu. Leda kan också vara frånvaron av närvaro i kombination med brist på stimulans.

En person kan vara medveten om sin kapacitet men får inte ut sin fulla potential vilket kan leda till frustration och i värsta fall resignation. Leda kan vara ett tillstånd som är beroende på personens perspektiv på sig själv och tillvaron.

En psykoanalytiker skulle säga att leda är undertryckt aggression och att det är säkrare att uppleva leda än ilska och är därför ett sätt att undvika känslomässiga tillstånd som är svåra att hantera. Det finns tydligen lika många åsikter som blommor i Herrens hage. Leda och tråkighet kan vara kreativitetens moder, men å andra sidan om behovet av att skapa inte blir tillgodosett leder detta till leda - att ha tråkigt? Inte så säker på det.

Nu börjar det här bli riktigt existentiellt och vi kanske tangerar frågan om livets mening? Är inte livets mening att söka en mening och i bästa fall finna den? Om vi inte har en mening så känns livet meningslöst och vi kan uppleva leda och i värsta fall depression. I ett barns perspektiv kan frånvaron av kompisar, vara på landet, inget att se fram emot, upplevas som tråkigt och meningslöst. iPads, iPhone, spel och tv ger ständig stimulans, och ger inte barnen så många möjligheter att ha tråkigt och ladda för egen inre kreativitet. Tänk tanken att barnen inte hade tillgång till alla yttre passiva stimuli, de hade bara tillgång till papper och kritor, en klump lera, tyg, nål och tråd etcetera. Hur lång tid tar det innan de börjar experimentera och skapa utifrån dessa förutsättningar, om alls? Står vi vuxna ut med att barnen har tråkigt? Vad säger detta om vår samtid?

Tjugofem år av forskning kring leda har inte lett fram till en tydlig definition. Det alla verkar vara överens om är att det är ett känslomässigt tillstånd som är associerat med en negativ upplevelse. Leda eller att ha tråkigt verkar vara en paradox, det är både en handling, upplevelse och en reaktion orsakad av sig själv. Många har suttit på föreläsningar och känt hur tråkigt ämnet är, vi blir trötta, oengagerade och längtar bort. Några har hittat en strategi för att överleva dessa situationer, man ställer frågor, är aktiv, deltar och interagerar med de andra i klassrummet. De flesta vuxna blir inte uttråkade eftersom de identifierar sig med något och ser till att hjärna är stimulerad.

Nästa gång du möter ett barn som säger –”Jag har tråkigt, ingenting att göra”. Sätt er tillsammans och upplev tråkighetens lov. Gör ingenting, minimera stimulansen en stund, försök att inte tänka på något särskilt, gå in i er själva. Då har du tagit första steget mot Meditation. Ur meditationen vaknar sen nyfikenheten och kreativiteten på livet, tråkigheten och ledan är snart försvunnen. Skapa variation i livet, ha kul och tråkigt.

//Lauri Nevonen