Nyhet -
Örebro läns museum vill göra Järle kvarn till statligt byggnadsminne
Kan Järle kvarn bli ett statligt byggnadsminne? Noraskogs hembygdsförening har ställt frågan till Riksantikvarieämbetet, som visserligen tycker att området är kulturhistoriskt viktigt, men det speglar enligt dem inte statens historia. Ämbetets svar blir därför nej, Järle kan inte bli ett statligt byggnadsminne. Örebro läns museum är dock av en annan åsikt.
Platsen ägs idag av Naturvårdsverket. Den skyddas som naturreservat sedan 1976, men grundades för att även tillvarata skyddet av kulturmiljön. Hembygdsföreningen skötte området före Naturvårdsverket. Nu vill denna statliga myndighet riva ut dammen för att underlätta för flodpärlmusslan, vars fortplantning är komplex. Kanske spelar det också in att en utriven damm är en utsuddad kostnadspost?
Länsmuseet har dock en annan syn på Järles roll för den svenska statens historia än Riksantikvarieämbetet.
"Vi anser att just Järle kvarn faktiskt kan och bör ses som en del av statens historia. Ja, Järle kan t.o.m. vara en plats med unika förutsättningar att berätta om relationen mellan den svenska staten och järnet. Järnet var länge Sveriges viktigaste exportvara, men det finns idag egentligen inte något statligt byggnadsminne som kan berätta om järnets betydelse för den svenska staten. En förklaring är att själva produktionen vanligen inte bedrevs i statlig regi. Staten var däremot engagerad i att reglera, beskatta och i viss utsträckning underlätta transporterna av järnet. Vi menar att även historien om detta kan och behöver berättas", skriver Örebro läns museum i sitt yttrande.
Vattenvägarna var länge de viktigaste transportlederna för järnet och järnmalmen, det svarta guldet. Järleån, i detta fall, var en av Bergslagens viktigaste transportleder. Den roll som platsen intog under 1600-talet har i historieskrivningen benämnts ”Järleplanen”. Den inbegrep att staten också skulle bygga en stad i Järle, men Linde och Nora höll emot och statens plan gick om intet.
Belyser en betydande epok i svensk historia
Järle belyser alltså en mycket betydande epok i svensk historia. Järle är en central beståndsdel, med ett högt pedagogiskt värde, i ett stort kulturlandskap och i en vittfamnande berättelse med rötter i 1200-talet. Noraskogs bergslag är den bergslag som var först ut att få en bergsverksstadga, av kung Magnus Eriksson år 1340. Det är också här som den första normalspåriga järnvägen invigs 1856 och det första stationshuset byggs
"Järle bär på en historia som går utöver de enskilda byggnaderna och anläggningarna. Samtidigt blir denna historia om Sveriges välstånd omöjlig att förklara och förstå utan dessa byggnadsverk och lokaliseringen av dem intill kraftkällan – vattnet – stilla och blankt ovanför dammvallen, forsande och högljutt brusande nedanför", enligt Örebro läns museum.
