Ny rapport: Därför flyttar så få villaboende seniorer

Pressmeddelande den 16 juli 2021

Mäklarsamfundet har undersökt villaboende seniorers boendepreferenser och hur dessa har påverkats av pandemin. Undersökningen bestod av en studie med drygt 1 000 respondenter 70 år eller äldre, utförd av WSP. 84 procent av respondenterna behövde kunna flytta till en trea eller större, och bara 8 procent kan tänka sig en boendekostnad på över 10 000 kr per månad. Det är några av resultaten i den nya rapporten: Äldres bostadsdrömmar – villaägande seniorers boendepreferenser.

Svensk Mäklarstatistiks senaste sammanställning av bostadspriserna visar att vi haft en rekordhög utveckling av villapriserna under de senaste tolv månaderna. Med rusande priser och tuffa låneregler kan allt färre i familjebildande ålder förverkliga villadrömmen. Det aktualiserar hur den grupp som i högst utsträckning bor i villa ser på sin boendesituation, vad som påverkar deras flyttbenägenhet och om pandemin på något sätt förändrat deras attityder och preferenser.

I Mäklarsamfundets senaste rapport: Äldres bostadsdrömmar – villaägande seniorers boendepreferenser, kommer äldre till tals och ger sin syn på deras boendesituation och eventuella flyttplaner. Rapporten är den första av fyra rapporter från Mäklarsamfundet som kommer att belysa villamarknaden under 2021.

- Ska bostadsmarknaden fungera måste också äldre kunna flytta när de vill eller behöver det. Tyvärr lyssnas det alldeles för lite på vad seniorer faktiskt önskar. I den här rapporten får seniorer komma till tals. Vi hoppas det bidrar till en mer nyanserad bild av dagens villaboende seniorer och deras bostadsdrömmar, säger Björn Wellhagen, VD Mäklarsamfundet.

Några av rapportens huvudresultat:

•  92 procent av villaboende seniorer behöver en boendekostnad under 10 000 kronor i månaden och 84 procent behöver minst en bostad med tre rum.
• Om de inte hittar en trea som kostar som mest 10 000 kr per månad så kommer få villaboende seniorer att flytta frivilligt. Därför är det viktigt att den här gruppen får tillräckligt kvar efter en villaförsäljning så att de kan köpa en bostad med låg belåning.
• Pandemin har inte påverkat flyttbenägenheten. Villaboendet har tvärtom blivit mer attraktivt, på grund av trädgård och närhet till natur och möjligheten till social distansering.
• Villaboende seniorer vill i högre grad äga sitt boende än hyra. Bostadsrätt är det mest attraktiva alternativet näst efter villaboendet. Samtidigt rör det sig om en heterogen grupp med blandade boendepreferenser.
• Hälften av de tillfrågade kan tänka sig att flytta inom tre till 10 år.
• De flyttskäl som uppges är ofta push-faktorer, som att inte längre orka ta hand om hus och trädgård. Det är få som aktivt väljer att flytta, många bor kvar tills de inte längre kan

Policyförslag från rapporten:

• Reformera reavinstskatten. Sänk den till OECD-genomsnittet och trappa ned reavinstskatten över tid. Den som bott i samma bostad i över 10 år ska inte behöva betala reavinstskatt vid försäljning.
• Ge samma rätt till uppskov på reavinstskatten för den som flyttar till något billigare som för den som flyttar till något dyrare.
• Bygg fler nya lägenheter och äldreboenden i slutna kvartersstrukturer, centralt eller nära villaområden.
• Låt inte fördomar styre bilden av äldre. Äldre är en heterogen grupp med en stor blandning av olika preferenser. För att nå ut till den målgruppen måste det finnas en medvetenhet om att behoven och preferenserna ser olika ut.

- Rörligheten på den svenska villamarknaden är svag, vilket grusar både äldres bostadsdrömmar och barnfamiljers villadrömmar. Det måste bli lättare att flytta. Med rätt reformer, som en rimligare reavinstbeskattning på liknande nivå som våra grannländers, skulle hundratusentals befintliga villor frigöras till marknaden, säger André Nilsson näringspolitisk expert Mäklarsamfundet.

Vill du läsa mer om våra förslag kan du ta del av rapporten i sin helhet, som finns bifogad, eller läsa vår debattartikel i Svenska Dagbladet (15/07).

Om rapporten:

WSP har genomfört den kvantitativa studien om äldres boende och rörlighet och hur den kan ha förändrats efter pandemin. Undersökningen genomfördes som en webbenkät via en panel och riktar sig till villaägare som är födda 1951 eller tidigare. Totalt var det drygt 1 000 personer som besvarade enkäten i sin helhet. Mäklarsamfundet har sammanställt rapporten och presenterat policyförslag för att bemöta de problem som undersökningen belyst.

Mäklarsamfundet representerar drygt 85 procent av Sveriges fastighetsmäklare. Med vår samlade kunskap, direkt från bostadsmarknaden, bidrar vi med underlag som möjliggör fler välgrundade beslut inom bostadspolitiken och fastighetsutvecklingen.

För mer information, kontakta:

Joakim Lusensky, Analys- och Kommunikationschef

joakim.lusensky@maklarsamfundet.se 0733 80 72 12