​M i Region Stockholm kritiska till regeringens infrastrukturproposition

I dag, fredagen den 16 april, presenterade regeringen sin infrastrukturproposition. Propositionen lägger ut de ekonomiska ramar som ska gälla för den kommande nationella planen och länsplanerna. Moderaterna i Region Stockholm riktar skarp kritik mot att regeringen saknar fokus på samhällsnytta och att infrastruktur ska till där det får bäst effekt.

De totala anslagen för infrastrukturinvesteringar höjs, och ska finansiera kostnaderna för både höghastighetståg och satsningar inom befintlig nationell plan. Men finansregionrådet Irene Svenonius (M) är skeptisk och menar att regeringen tar sig vatten över huvudet och lovar för mycket.

- Beskedet att investeringsramen för infrastruktur höjs kanske låter bra, men om höghastighetståg ska inkluderas inom dessa ramar, riskerar de i realiteten bli en gökunge som tränger ut en lång rad mer angelägna investeringar ur nationell plan. Det är oerhört viktigt att devisen lagt kort ligger gäller för den kommande nationella planen, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M).

- De investeringar och prioriteringar som redan finns i nuvarande nationell plan måste fullföljas. Kommer staten verkligen kunna fullfölja finansieringen av Tvärförbindelse Södertörn, inrymma en ny passage över Södertälje kanal och därtill klimatanpassa och förbättra tillgängligheten till Arlanda liksom genomföra fyrspårslösningen till Uppsala? Jag vill påminna regeringen om att nästan hälften av alla resor inom Stockholms län sker med bil och elektrifieringen av fordonsflottan pågår i hög fart. Därför är investeringar i vägnätet nödvändiga för Stockholms framtida tillväxt. Höghastighetståg har redan dömts ut som olönsamt av experter och klimatnyttan har kraftigt ifrågasatts. Och om det är så att regeringen vill satsa mer på järnväg, är investeringar i sträckan Stockholm – Oslo både billigare och mer klimatsmart, avslutar Svenonius (M).

- Infrastrukturpropositionen kan sammanfattas med tre ord för Sveriges tågpendlare: Signalfel, rälsbrott och växelfel. Förslaget saknar miljarder för att jobba ikapp dagens växande underhållsskuld på järnvägen. Att i det läget öppna för ofinansierade höghastighetsbanor är att placera en frossande gökunge mitt i en ekonomiskt blödande svensk infrastruktur. Att inte först säkra de järnvägar och vägar som finns är och förblir en ohållbar politik, säger Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd i Region Stockholm.

Fakta:

Det bor ca 2,4 miljoner människor i Stockholms län, vilket motsvarar 23 procent av Sveriges invånare. Region Stockholm beräknar att befolkningen kommer att öka till 2,8 miljoner invånare år 2030 och till 3,4 miljoner invånare år 2050. Till skillnad från övriga län i östra Mellansverige förväntas nettoinpendlingen i Stockholms län till år 2050 öka med 30 000 fler än den nuvarande nettoinpendlingen. Både den ökade ekonomin och den ökade befolkningsmängden driver på efterfrågan av investeringar i transportinfrastruktur.

De senaste decennierna har staten genomfört betydande besparingar på Stockholmsregionens andel av de nationella infrastrukturinvesteringarna. Samtidigt har länet under åren mellan planperioderna haft betydande befolkningsökning och sysselsättningstillväxt. Mönstret återspeglas i finansieringen av nationella objekt i länet. Stockholms läns andel investeringar i den nationella planen ligger idag på 15%, en minskning med 5% gentemot tidigare. När den nationella planen fastställdes hösten 2018 saknades ett flertal för regionen och landet viktiga infrastruktursatsningar. I den befintliga länsplanen för 2018-2029 fick Stockholmsregionen en ökning på endast 3,5%, snittet för landet var 5% i ökande anslag.