Kungligt residens och museislott

Under 1900-talet har Stockholm slott etablerats som ett betydelsefullt konst- och kulturhistoriskt monument och nationellt kulturarv. Genom tillkomsten av nya museer och en organiserad visningsverksamhet har samlingarna och miljöerna gjorts tillgängliga för alla medborgare. En ny avhandling i konstvetenskap belyser utvecklingen och de skilda motiven för insatserna.

-Ambitionen att vårda, restaurera, vetenskapligt beskriva och pedagogiskt förmedla de kungliga miljöerna och samlingarna ger sig till känna redan i slutet av 1800-talet. Detta har haft en stor inverkan på slottsbyggnaden som besökare möter den idag, säger Rebecka Millhagen Adelswärd, som nyligen disputerat i konstvetenskap.

I avhandlingen Monument, minne, museum. Stockholms slott under det långa 1900-talet, beskriver hon hur Stockholms slotts ceremonirum och representationsmiljöer öppnats för allmänheten.

Restaureringar av äldre rumsinredningar och återförandet av historiska samlingar har pågått kontinuerligt. Samtidigt har omsorgsfullt planerade museer etablerats inom slottets murar, exempelvis Livrustkammaren och Gustav III:s antikmuseum. Initiativtagare har ibland varit monarkerna själva, som Oskar II och Gustaf VI Adolf, men också överintendenterna vid Kungl. Husgerådskammaren och de statliga museerna Nationalmuseum och Livrustkammaren har haft en stor påverkan på utvecklingen.

Avhandlingen lyfter fram den konsthistoriska forskningens betydelse för förhållningssättet till slottsbyggnadens historiska inredningar. Även slottsarkitekterna som företrädare för den statliga byggnadsminnesvården har präglat inriktningen på de större restaureringsinsatserna.

-I analysen och kartläggningen av förutsättningar, aktörer och beslutsvägar har centrala analytiska begrepp för mig varit vetenskapliggörande, institutionalisering och professionalisering säger Rebecka Millhagen Adelswärd.

I sin forskning visar hon på hur slottet speglar den samtida utvecklingen under 1900-talet med professionaliseringen av museiväsendet och kulturminnesvårdens framväxt. Den samtida kulturpolitiken och utvecklingen på museiområdet har haft en betydelsefull inverkan, och hon belyser även hur demokratiseringsprocessen i stort, liksom förskjutningar i synen på monarkins roll kan ha varit bidragande orsaker till denna utveckling. Under loppet av 1900-talet växer medvetenheten om att allmänheten i än högre grad bör beredas tillträde till de kungliga miljöerna och samlingarna. Även monarkerna själva var drivande i denna utveckling, väl medvetna om att de i enlighet med den kungliga dispositionsrätten förfogade över ett nationellt kulturarv.

I arbetet har Rebecka Millhagen Adelswärd använt sig av ett omfattande historiskt källmaterial i bland annat Slottsarkivet, Slottsarkitektkontorets arkiv, Kungliga Husgerådskammarens arkiv, Livrustkammarens arkiv och Antikvariska topografiska arkivet/Riksantikvarieämbetet.

De publika museer och utställningsmiljöer som har inrättats i Stockholms slott under 1900-talet behandlas inom ramen för fem delstudier. Undersökningen inleds med Slottsmuseum som öppnade för allmänheten 1936 och avslutas med dess efterföljare Museum Tre Kronor, som invigdes i den norra längans källarvåning 1999. De båda museerna är tydliga representanter för sin tids kunskapssyn och utställningsideal. Mellan dessa båda arkeologiska museer behandlas ingående Gustav III:s antikmuseum, Skattkammaren och Livrustkammaren, deras tillkomsthistoria, gestaltning och genomförande.

-Det var naturligt för mig att stanna upp min forskning vid millennieskiftet, då Museum Tre Kronor invigs med sin pedagogiska berättelse om det gamla slottet som en upplevelserik utställning med ett publiktillvänt tilltal. Med avhandlingen vill jag bidra till att belysa hur den framväxande publika verksamheten och skapandet av nya museer blir ett effektivt kommunikationsmedel och betydelsefullt led i att stärka den konstitutionella monarkin och ingjuta förtroende hos medborgarna, säger Rebecka Millhagen Adelswärd .

Rebecka Millhagen Adelswärd, Monument, minne, museum. Stockholms slott under det långa 1900-talet, (Ars Suetica 25, Acta Universitatis Upsaliensis, 2021), http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447125

För mer information:

Rebecka Millhagen Adelswärd, konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, epost: rebecka.millhagen@icloud.com mobil 070-753 29 99