Anders Sandrews stiftelse donerar 50 miljoner kronor till ett nytt forskningsinstitut för kultur och kreativitet. Donationen sträcker över fem år med möjlighet till förlängning under ytterligare fem år. Till institutet knyts en ny professur – Anders Sandrews professur i digital konstvetenskap. I det nya institutet kraftsamlas universitetets forskning inom det breda fältet kultur och kreativitet.
Kan man mäta litterär kvalitet? I den nyutgivna boken Det stora lästa. Fjärrläsningar av klassiska svenska romaners stilvärldar 1910–1999 tar litteraturforskarna Karl Berglund och Johan Svedjedal datorernas hjälp för att undersöka stilistiska skillnader mellan 339 romaner som givits ut under 1900-talet.
Uppsala universitets huvudbyggnad är en av få välbevarade intakta miljöer från 1880-talet och har en särställning inom svensk arkitektur. Det gäller fasaden och hela inredningen där färgsättning, dekoration, konstföremål och möbler till stor del är kvar precis som när huset invigdes. Det skriver antikvarie Anna Hamberg som i en ny avhandling kartlagt och redovisat allt kopplat till byggnaden.
Den amerikanske konstnären och författaren Joe Brainard (1942–1994) utmärkte sig med ett slående unikt skriftspråk som bland annat tog sig uttryck i hans mångåriga korrespondens med andra välkända konstnärer och skribenter. Ett urval av hans brev har nu getts ut i en ny bok med kommentarer och analyser av Daniel Kane, professor i amerikansk litteratur vid Uppsala universitet.
Kung Karl XV (1826–1872) var känd för sina målerier, men delar av hans konstnärskap har hittills varit okänt. Nu har en forskare vid Uppsala universitet upptäckt stora likheter mellan ett av kungens mest kända verk, ”Norskt landskap”, och den norske konstnären Thomas Fearnleys (1802–1842) målning från Romsdalen. Det här har lett till nya kunskaper om kungens konstnärliga liv och nätverk.
Johanna Hansson blir ny överbibliotekarie för Uppsala universitetsbibliotek. Hon har en lång karriär bakom sig som chef för olika bibliotek och har sedan 2019 arbetat som biträdande överbibliotekarie för universitetsbiblioteket. Hon har även varit ordförande för Svensk biblioteksförening 2018-2022. Johanna Hansson tillträder tjänsten den 1 augusti.
Välkomna på pressvisning av Gustavianum! Efter flera år av upprustning och ombyggnation har museet fått ett nytt och kontrollerbart inomhusklimat även för de allra känsligaste museiföremålen - som tidigare inte har kunnat visas. Pressvisning: tisdag den 18 juni, klockan 13-14:30 – anmälan krävs.
Att döden är blå eller ett flygande djur är de vanligaste sätten att illustrera döden i svenska barnböcker. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som omfattar analyser av 62 böcker. Bara sex av tio böcker använder ordet ”död” och det kan vara problematiskt.
Allt fler läsare väljer strömmade ljudböcker och då helst deckare eller feelgood. För många har det blivit ett sätt att somna på kvällarna. Det framkommer i en ny bok av litteraturforskaren Karl Berglund. – Man ser det genom att många användare börjar lyssna sent på kvällen, sömnsessioner som slutar exakt efter 30 min eller tre timmar. Man har helt enkelt somnat till boken, säger Karl Berglund.
Småförlagen har under perioden 1970–2016 blivit allt viktigare för utgivningen av översatt litteratur i Sverige. I högre grad än tidigare är det mindre förlag som ger ut Nobelpristagare. Att förläggarna specialiserat sig på översättningar hänger ofta samman med ett personligt intresse för ett språk eller geografiskt område. De här slutsatserna dras i en avhandling svid Uppsala universitet.
Konstnären Anna Odell blir första artist-in-residence hos Centrum för medicinsk humaniora, med start 1 september. Som en del av centrets forskningsmiljö kommer hon arbeta med ett eget konstprojekt med titeln ”Psyket”. Hon tror starkt på interdisciplinära samarbeten och ser fram emot möjligheten att göra ett konstnärligt arbete i dialog med forskare från flera olika områden.
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och Svenska kyrkan. Det visar konstvetaren Henrik Lindblad i en ny avhandling från Uppsala universitet.
Under 1900-talet har Stockholm slott etablerats som ett betydelsefullt konst- och kulturhistoriskt monument och nationellt kulturarv. Genom tillkomsten av nya museer och en organiserad visningsverksamhet har samlingarna och miljöerna gjorts tillgängliga för alla medborgare. En ny avhandling i konstvetenskap belyser utvecklingen och de skilda motiven för insatserna.