​Liten påverkan av e-journaler inom cancervård

Läkare och sköterskor inom området blod- och tumörsjukdomar uppfattar att e-tjänsten Journalen på nätet har haft små effekter på arbetet. Det visar resultat från en enkätstudie utförd på Akademiska sjukhuset i Uppsala som publiceras i tidskriften Health Informatics Journal. Resultaten är speciellt intressanta i ljuset av den oro som vårdpersonal inom bland annat onkologi uppvisade i samband med införandet och den massiva kritik som systemet fått utstå under de första åren.

Patienter i Region Uppsala har kunnat ta del av sin journal via nätet, via webbtjänsten Journalen, sedan införandet 2012 och därefter har övriga landsting och regioner successivt anslutit sig till tjänsten. Journalen, som nås via www.1177.se, Vårdguiden, innehåller till exempel besöksanteckningar, uppgifter om diagnoser, testresultat och vaccinationer och funktioner för att följa remisser.

Införandet var dock kontroversiellt. Vårdpersonal uttryckte stark oro framförallt på följande punkter:

● Besök befarades ta längre tid eftersom information som patienten hittat i sin journal skulle behöva förklaras. Av samma anledning befarades antalet telefonsamtal öka.

● Dokumentation befarades ta längre tid, då hänsyn behövde tas till att patienten kan logga in och läsa. Många trodde också att det skulle bli mer restriktiva med vad de skulle skriva i journalen.

● Vårdkvalitén befarades minska, med avseende på bland annat säkerhet och integritet.

● Negativa effekter för patienter förutsågs också. Framförallt uttryckte vårdpersonal att många patienter troligen skulle oroas av negativa besked och information som de inte förstod.

Sex år efter att e-journalen infördes i Region Uppsala påbörjades en uppföljningsstudie i form av en enkätundersökning som utfördes med läkare och sköterskor på onkologen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Enkäten fokuserade på ovanstående punkter och syftade till att utreda om farhågorna hade besannats. Studien ingår i det nationella forskningskonsortiet Dome, som leds av professor Åsa Cajander vid Uppsala universitet, vars mål är att skapa och sprida kunskap kring införande och användning av patientjournal via nätet och andra e-hälsotjänster

Totalt besvarades enkäten av 64 läkare och 112 sköterskor, vilket motsvarar en ovanligt hög svarsfrekvens på ca 72 procent. Nyckelresultaten visar att:

● vårdpersonal inom onkologi generellt sett uppfattar Journalen som en bra reform

● en mindre påverkan har skett när det gäller ökad patientkontakt, exempelvis fler telefonsamtal och längre besökstider

● den tydligaste, om än lilla, påverkan gäller dokumentationen. Framförallt ses en påverkan i att vårdpersonal är mer restriktiva med vad de skriver i journalen. Detta gäller i första hand tillstånd som övervikt och psykisk ohälsa som inte är direkt relaterade till onkologi

● majoriteten inte anser att vården blivit säkrare efter att Journalen infördes

● det fanns mycket få statistiskt signifikanta skillnader mellan svaren från läkare och sköterskor

Moll, J., and Cajander, Å. (2019). Oncology Health Care Professionals’ Perceived Effects of Patient Accessible Electronic Health Records Six Years after Launch – A Survey Study at a Major University Hospital in Sweden. Health Informatics Journal, https://doi.org/10.1177/1460458219881007

För mer information:

Åsa Cajander, professor vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet,
epost: asa.cajander@it.uu.se, 070-425 07 86, twitter: @AsaC, blogg: https://www.asacajander.se/

Jonas Moll, biträdande lektor Centre for empirical research on information systems (CERIS) vid Örebro universitet, epost: jonas.moll@oru.se, twitter: @Jonas_Moll, blogg:https://molljonas.wordpress.com/

Om Dome: https://domeconsortium.org/Åsa Cajanders forskargrupp Hälsa, Teknik och Organisation: https://www.htogroup.org/.

Tidigare pressmeddelanden:

E-journaler bättre för patienter än förutspått (2019-06-03)
Nätjournal värdefull för patienter(2018-11-07)
Nätjournaler ökar rädslan för hot och våld (2018-10-02