Män som bedömts som friska efter en patolog analyserat deras vävnadsprov kan ändå ha en tidig form av prostatacancer. Med hjälp av AI har forskare vid Uppsala universitet kunnat hitta subtila förändringar i vävnaden som gör att cancern kan upptäckas långt innan den blir synlig för det mänskliga ögat.
I den största nordiska studien hittills kring matstrupscancerkirurgi ser forskarna tydliga bevis för att avlastning med så kallad sond kan förebygga svåra komplikationer. Resultaten utmanar en trend med mindre sondanvändning efter stora kirurgiska ingrepp. Studien har letts från Uppsala universitet och publiceras nu i Lancet Regional Health Europe.
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har identifierat tre nyckelgener som styr hur den aggressiva hjärntumören glioblastom sprider sig i hjärnan. När forskarna slog ut generna hos försöksdjur förändrades tumörens spridningsmönster. I flera fall förlängdes också överlevnaden.
Överlevnaden för de flesta män med prostatacancer som fiår behandling enligt moderna riktlinjer är god och majoriteten av drabbade män dör av andra orsaker än av cancer. Det visar en studie från Uppsala universitet i den vetenskapliga tidskriften Journal of the National Comprehensive Cancer Network.
Riktade utbildningsinsatser för både vårdpersonal och föräldrar ökar markant mängden hud-mot-hudkontakt mellan nyfödda och deras föräldrar under det första två dygnen efter förlossning. Andelen bebisar som fick nästan 24 timmars hudkontakt det första dygnet ökade från 33 procent till 58 procent. Det visar en ny studie från Uppsala universitet.
Med hjälp av 3D-skrivare har forskare vid Uppsala universitet lyckats skapa en modell som liknar mänsklig nervvävnad. Modellen som kan odlas fram från patentens egna celler, gör det möjligt att testa nya läkemedelsbehandlingar i labbmiljö.
Tack vare labbodlade miniatyrtarmar har forskare vid Uppsala universitet lyckats kartlägga hur det går till när elakartade Shigella-bakterier infekterar människans tarmvävnad. Studien visar att det nu är möjligt att använda sig av odlade mänskliga organ för att studera en rad andra allvarliga infektioner.
Att vältränade människor löper minskad risk att dö i förtid av olika sjukdomar, är ett återkommande resultat i många studier. Ny forskning visar att personer med hög kondition i sena tonår också har minskad risk att dö av slumpmässiga olyckor, vilket tyder på att sambanden man sett i de tidigare studierna troligtvis varit missvisande.
Redan några få nätter med för lite sömn främjar mekanismer som ökar risken för hjärtproblem. Det visar en ny studie där forskarna har undersökt hur sömnbrist påverkar proteiner kopplade till hjärt-kärlsjukdomar. Studien är ledd från Uppsala universitet och publiceras i tidskriften Biomarker Research.
För att kunna ge rätt behandling vid MS är det viktigt att veta när sjukdomen övergår från skovvis till sekundärprogressiv form, en övergång som idag identifieras i genomsnitt tre år för sent. Forskare vid Uppsala universitet har nu tagit fram en AI-modell som med 90 procents säkerhet kan avgöra vilken variant patienten har.
En färsk studie visar att datoralgoritmer kan användas för att hitta potenta molekyler som skulle kunna utvecklas till läkemedel mot inflammation. I artikeln presenterar forskarna också hur samma strategi kan användas för att söka igenom 10 sextiljoner alternativ för att hitta den bästa läkemedelskandidaten.
Semliki forest-viruset kan ge upphov till neurologiska symtom men det har hittills varit okänt hur viruset tar sig in i hjärnan på infekterade individer. En ny studie från Uppsala universitet avslöjar mekanismerna bakom hur viruset tränger in i hjärnan på möss. Fynden öppnar upp för nya möjligheter att använda viruset för att behandla hjärntumörer. Studien är publicerad i Nature Communications.
En ny kartläggning av sju olika hormonbehandlingar för klimakteriebesvär visar att riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt är olika beroende på verksam substans hur läkemedlet intas. Studien, där runt en miljon kvinnor mellan 50 och 58 år ingick, Det är den största och mest omfattande studien i världen av de hormonpreparat som skrivs ut i dag, och publiceras i BMJ.
Genom att utnyttja cancercellers genetiska variation kan ett redan godkänt läkemedel användas för att mer effektivt slå ut cancerceller hos vissa patientgrupper. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publicerats i tidskriften eBiomedicine. Resultaten visar på möjligheter till en mer individanpassad och effektivare cancerbehandling.
Alla patienter som har haft hjärtinfarkt behandlas som regel med betablockerare. Enligt en svensk studie som gjordes tidigare i år behövs sannolikt inte denna medicin för de hjärtpatienter som har normal pumpförmåga. Nu visar en understudie vid Uppsala universitet att det dessutom finns en risk att dessa patienter blir deprimerade av behandlingen.
Den 30 oktober är det dags för en heldag med föreläsningar på temat Oro och ångest genom livet. "Vi kommer att ge olika perspektiv på oro och ångest, perspektiv från de som drabbas, från de som vårdar och de som forskar. Vi tror dagen kommer att bidra till ökad kunskap och minskad stigmatisering", säger Andreas Frick, psykolog och docent i psykologi och en av arrangörerna av Märta Nasvelldagen.
Forskare har tagit fram en klinisk modell som med hög träffsäkerhet kan förutsäga risken för höftfrakturer hos äldre. Modellen bygger på analyser av data från hela den svenska befolkningen och kan identifiera patienter med hög risk, utan att skeletts styrka behöver mätas. Det här kan snabba på processen för läkare och göra att patienter kan få förebyggande behandling, visar ny studie.
Överlevnaden för män som drabbats av prostatacancer och fått hela prostatakörteln bortopererad direkt efter att tumören upptäckts, ökade med 17 procentenheter jämfört med de som behandlades först när tumören gav symptom. Dessutom levde de i genomsnitt drygt två år längre. Det framkommer av en lång skandinavisk studie ledd från Uppsala universitet, som publiceras i New England Journal of Medicine.
Vilka möjligheter finns med att använda AI inom vården? Och vilka risker kan det innebära? Det är frågor som diskuteras under Olof Rudbeckdagen den 18 oktober. Dessutom föreläser årets Rudbeckpristagare Ulf Gyllensten om sin forskning inom gynekologisk cancer.
Enligt en undersökning ledd av forskare vid Uppsala universitet har en betydande andel av de brittiska allmänläkarna integrerat generativa AI-verktyg som ChatGPT i sina kliniska arbetsflöden. Resultatet sätter ljuset på hur snabbt artificiell intelligens har fått en allt större betydelse för sjukvården – en utveckling som har potential att revolutionera patientvården, men som också väcker frågor.
