Ny forskning visar prognostiska faktorer vid schizofreni

Ett enkelt EKG registrerat vid insjuknandet i schizofreni kan till viss del förutsäga hur psykossjukdomen kommer att utveckla sig på fem års sikt och enkla rutinblodprover tagna i det akutpsykotiska skedet kan sin tur förusäga risken för fetmautveckling. Det är några av fynden som presenteras i en ny avhandling av läkaren Robert Bodén. Avhandlingen försvaras den 26 mars vid Uppsala universitet.

Kunskapen kring prognostiska faktorer, sjukdomsorsaker och optimal organisation av vården vid schizofreni är ofullständig trots över hundra års intensiv schizofreniforskning. Genom åren har en mängd olika utfallsmått använts i olika studier, vilket har försvårat jämförelser dem emellan. Dock är det känt att schizofreni är kopplat till överdödlighet i hjärt-kärlsjukdom, ökad förekomst av fetma, annan metabol sjuklighet och obalans i autonoma nervsystemet.

Det är även vedertaget att antipsykotiska läkemedel är hörnstenen i behandlingen av schizofreni. När det sedan gäller att organisera psykosvården effektivt, verkar Assertive Community Treatment (ACT) vara ett lovande alternativ. Det bygger på ett multidisciplinärt omhändertagande med teamarbete och uppsökande verksamhet. Dock är långtidseffekterna inte klarlagda och särskilt inte i vilken mån det kan ersätta slutenvårdsbehandling. Den tidiga fasen av psykossjukdom och schizofreni är optimal för studier av prognostiska markörer och tidiga behandlingsinsatser, då man har noterat att symtom och funktionsnivå tenderar att nå en platånivå inom de första fem åren av sjukdom.

Robert Bodén har genomfört en omfattande femårsuppföljning av alla förstagångsinsjuknade patienter med psykossjukdom i Uppsala läns landsting mellan åren 1995-2000 med fokus på dem som visar sig ha den mer kroniska psykossjukdomen schizofreni. Sammanlagt studerades 144 patienter.

- Det gick inte att observera någon klinisk fördel i femårsutfallet för patienterna efter införandet av en modifierad ACT. Samtidigt noterades att mängden tillgängliga slutenvårdsbäddar mer än halverats under tidsperioden som studerades, säger Robert Bodén.

Remission av kärnsymtomen vid schizofreni var starkt kopplat till god funktion och högre självskattad livstillfredsställelse, men även sjukdomsinsikt var lika starkt kopplat till god funktion. Symtomatisk remission av schizofreni ter sig således som ett kliniskt relevant delmål.

Viktuppgången under de första fem åren av schizofrenisjukdom var avsevärd med en BMI-ökning på 4,1 kg/m2 i medeltal. Flera rutinbiokemiska blodprover (Hb, EPK, EVF, γ-GT och kreatinin) visade sig ha ett prognostiskt värde för fetmautveckling. Dessutom observerades att ju lägre BMI patienterna hade från början desto större risk för en stor viktuppgång.

EKG-mått vid första psykosinsjuknandet som tyder på obalans i autonoma nervsystemet såsom hög hjärtfrekvens, höga T-vågor och ST-sträckor kan delvis prognosticera symtomatisk remission av schizofrenisjukdomen fem år senare.


För mer information kontakta Robert Bodén, tel: 070-611 09 14, e-post: robert.boden@neuro.uu.se

Avhandlingen kan laddas ner i fulltext från universitetets hemsida.