Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när uran i berggrunden eller vissa byggmaterial sönderfaller. Eftersom radon lätt kan tränga in i inomhusmiljöer påverkas halterna i hög grad av hur hus och lokaler ventileras. Sambandet mellan radon och ventilation är avgörande för att förstå hur man kan förebygga risker och skapa en trygg inomhusmiljö, i villor, flerbostadshus och på arbetsplatser.
För första gången arrangeras i år en Nationell Radonvecka i Sverige. Bakom satsningen står Svensk Radonförening (SRF), som vill öka kunskapen om radonets risker och uppmana fler att mäta och åtgärda radon i både bostäder och arbetslokaler. Veckan äger rum den 2–9 november och markerar starten på en bredare mobilisering för att göra radonfrågan mer synlig i samhällsdebatten.
Radonova fortsätter att satsa på att utveckla sitt analysarbete och välkomnar nu Gustaf Gothefors-Holm till teamet. Som ny junior labbtekniker kommer han att arbeta med både cesium- och radonmätningar. Med sin fysikbakgrund bidrar Gustaf till att ytterligare säkra upp och effektivisera laboratoriets arbete, något som i slutändan kommer Radonovas kunder till del.
Den 1 oktober startar säsongen för radonmätning i Sverige. För den som vill få fram ett tillförlitligt årsmedelvärde av radonhalten i villan, flerbostadshuset eller på arbetsplatsen är det nu mätningen behöver genomföras. Eldningssäsongen, som sträcker sig mellan 1 oktober och 30 april, är den period då förhållandena gör det möjligt att mäta och analysera radonhalten över tid.
Radon är en radioaktiv gas som varken syns, luktar eller smakar. Trots detta utgör den en allvarlig hälsorisk och är, efter rökning, den största orsaken till lungcancer i Sverige. Varje år kopplas ca 500 cancerfall till radonexponering i inomhusmiljöer. För att skydda hälsan och leva upp till lagkraven är det därför avgörande att mäta radonhalten – och att välja rätt metod för mätningen.
Som en del av ett forskningsprojekt finansierat av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) vill Radonova undersöka lämplig längd på mätperioden för rådgivande korttidsmätningar av radonhalten i bostäder. Projektet syftar även till att öka kunskapen om vilken tid på året en korttidsmätning av radonhalten kan genomföras för att ge mest tillförlitliga resultat.
Varje år uppskattas radon orsaka omkring 500 fall av lungcancer i Sverige. För att förstå och hantera problemet behöver man veta varifrån radonet kommer, hur man mäter det och vilka åtgärder som är möjliga. Samtidigt är det viktigt att betona: radon är radon. Oavsett källa är hälsoeffekten densamma, och det är den samlade halten man exponeras för över tid som avgör risken.
