Varje sommar öppnas dörrarna till miljontals fritidshus runt om i Europa. I Sverige finns enligt SCB drygt 628 000 sommar- och fritidsbostäder – och i Europa beräknas antalet uppgå till mellan 30 och 40 miljoner. För många är dessa hus förknippade med avkoppling, natur och livskvalitet. Men det finns också risker man kanske inte tänker på, som radon.
Om din senaste mätning visat på förhöjda radonhalter är det hög tid att agera. I en del fall krävs åtgärder som går bortom justerad ventilation och då är det klokt att ta hjälp av experter, inte minst för att åtgärden ska bli effektiv och långsiktigt hållbar. ROT-avdraget kan då användas för att täcka en del av arbetskostnaden.
Radon är en osynlig och luktfri gas som kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Därför är det viktigt att känna till radonhalten i sin bostad – och i vissa fall kan det vara nödvändigt att mäta även utanför den vanliga mätsäsongen. Men hur går det till, och vad är det man bör tänka på?
Radonova Laboratories har rekryterat Jens Jensen, en erfaren fysiker och radonexpert med bakgrund från bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och flera universitet, både i Sverige och utomlands. Med Jens kompetens inom mätteknik, kvalitetsarbete och forskning fortsätter Radonova att förstärka sitt globala erbjudande inom radonmätning och analys.
I sin presentation "Radon Mitigation in Swedish Single-Family Houses: A Decade of Progress" redovisade Radonovas Vanda Jakabová en studie som jämför hur effektiva radonåtgärder varit i svenska småhus med tio års mellanrum. Fokus låg på att undersöka vilken roll statliga satsningar och informationskampanjer spelat för att sänka radonhalterna till under det svenska referensvärdet på 200 Bq/m³.
Att äga eller köpa en fastighet innebär ett stort ekonomiskt ansvar, där energiförbrukning utgör en betydande del av driftskostnaderna. För att ge insyn i en byggnads energiprestanda finns energideklarationer – ett lagkrav som kartlägger och klassificerar energianvändning. Här ger vi en enkel översikt som beskriver vad en energideklaration är.
Lager- och logistikbyggnader innebär särskilda utmaningar när det gäller radonhantering. Deras storlek och konstruktion gör det svårt att skapa en helt tät struktur. Många byggs med flera mindre betongplattor som gjuts i omgångar, och fyllnadsmaterialet under plattorna består ofta av stora volymer stenmaterial som krossats på plats, något som kan bidra till höga radonhalter under grunden.
